Är detta påhittat eller händer det? Om det händer, vad beror det främst på? Frågan är riktad till de som eventuellt har kunskaper nog att svara. Notera att det är den näst minsta sedan mätningar inleddes.
Det finns flera sätt att betrakta havsisen i Arktiska oceanen.
Mät ytan av isen. I princip allt ljust i videon.
Mät ytan av isen och registrera hur gammal den är. Årsis är tunn och smälter vid lägre temperatur beroende på högre saltinnehåll. Två- och flerårig is är mer motståndskraftig. I rörliga bilder syns den tunnare årsisen i gråare toner.
Mät volymen (massan) av isen som redovisas i diagrammet här under.
Detär stor skillnad i mängden kyla (låg energi) som binds i ett tjockt istäcke jämfört med ett tunt. Å andra sidan ska vi inte underskatta den positiva effekten av ens ett tunt lager, gärna med snö på. Alla öppna vatten suger upp värmande solstrålar medan snö reflekterar ungefär 80%.*
Bonusmaterial med isforskaren sedan 1978, Claire Parkinson. Undrar just om hon anses som ”riktig forskare”** av de som inte accepterar vetenskap som källa för information.
*) Reflektionsförmågan mäts som albedo. Liten reflektion innebär att strålningen absorberas av ytan som i sin tur värms upp. En utförligare förklaring här.
När tror du att Manhattan och Maldiverna är dränkta?
Fråga från en vetenskapsjournalist
När är en plats/område dränkt? Jag kan tänka mig flera definioner/scenarier att överväga.
#1 När områdets högsta punkt ständigt överskvalpas av vatten, som en kal klippa i Stockholms ytterskärgård.
#2 När en betydande del av bebyggda eller brukade delar inklusive vägar och annan infrastruktur står under vatten, välj själv hur stor andel som är gränsvärdet.
#3 När kostnader och arbete för underhåll på grund av vatten blir orimliga.
#4 När egendomsförsäkringar blir för kostsamma, kanske inte ens tecknas?
#5 Vad gäller Manhattan, när tunnelbanan inte längre kan dräneras på ett säkert sätt. (delmängd av #3)
#6 När avloppssystemen inte längre fungerar, helt eller delt. (delmängd av #3)
#7 Gäller det ”normalvattenstånd” eller högvatten beroende på vågor i kombination med tidvatten?
#8 Ska man ta hänsyn till starka vindar (orkaner eller andra benämningar) som driver vatten? ENSO (El Ninjo, La Ninja) beror på långtidsvindar som driver ytvatten från Chile och över mot t.ex. Filippinerna och höjer vattenståndet med halvmetern. Det är inga särskilt starka vindar men varaktiga.
#9 Ska man ta hänsyn till att de starka lågtrycken i orkaners centrum ”suger upp vattenytan”? Det är möjligen den enskilt kraftfullaste nivåhöjaren.
Det följande rör frågan om Maldiverna: Allt vatten attraheras av Jordens gravitation, där är vi sannolikt överens. Plattjordstroende som ev. läser detta kan ha en avvikande åsikt, de godkänner vanligen inte begreppet gravitation.
Kraften som uppstår mellan två massor, i detta sammanhang Jorden och vatten, sammanfattades av Newton i en formel där massorna, deras avstånd från varandra samt en konstant (G) ingår. Einsteins senare version byggde på hans generella relativitetsteori samt andra parametrar. Samma slutresultat för på Jorden förekommande gravitationsfält och hastigheter.
Kraften mellan två massor relativt deras inbördes avstånd
Är då Jordens gravitation konstant överallt? Nej, den varierar beroende på Jordskorpans sammansättning. På land kan man naturligtvis mäta värdet men på vattenytor, hav och större, blir det särskilt intressant.
Vatten attraheras mot områden där gravitationen är större, naturligtvis gäller även det omvända. -Skillnaderna-, anomalierna, i gravitation är små, därför anges den i ett särskilt mått, Gal och delar av det, milliGal och mikroGal.
Havsnivåhöjningen fördelas därför ojämlikt, de som lever med ordinär eller högre gravitation får mer än de med låg gravitation. När du läser om Gal ser du en animerad grafik av Jordens anomalier i gravitationen. Den är producerad av mätdata från GRACE, en satellit anpassad för gravitationsmätningar.
Du ser ett stort område i blått söder om Indien där Maldiverna är utspridda. Ju mörkare blått dess lägre gravitation. Maldiverna ”får” sannolikt mindre av havsnivåhöjningen än Jorden i genomsnitt. Till detta ska fogas alternativen om ”dränkt” från början av kommentaren. Bortsett från översvämning av tunnelbanor.
Vilken åsikt har ”sitt-stilla-i-båten-sidan” om Maldivernas framtid? Vad baserar man sig på?
På kunskapsnivån som visas i videon inser man sina begränsningar. I klimatsammanhang tycks sådan självinsikt vara bortblåst.
Här en längre video i samma ämne. Sist i presentationen nämner han att ett av de framtida teleskopen kommer att sammanställa data som läggs ut på Internet för alla att förfoga över
Något liknande sker redan i klimatsammanhang där data från ett stort antal satelliter sammanställs och du själv kan välja vad du är intresserad av. Klicka nere till vänster i startbilden så dyker en omfattande meny upp där du kan välja och kombinera parametrar. Du kan zooma och vrida globen samt välja tidpunkt. Klicka på platser så presenteras valda data och om du störs av den stora menyn, klicka på earth så krymper den ner till enbart datafältet.
Undrar hur mycket koldioxid som avges av att 7 miljarder människor bara andas helt normalt?
En kostrådgivare ställde frågan och som utgångspunkt och förslag till förenklingar föreslog jag följande:
Bortse från att en ren glukoskost är sanslös, räkna på det som ett exempel.
Antag att medelbehovet för människor är baserat på att ”andas normalt” (ingen fysisk ansträngning) och alla, även de många som svälter, konsumerar 2000 kcal/dag. Med utbildning som kostrådgivare bör du komma till en rimlig uppskattning att multiplicera med jordens befolkning.
Vill du hellre räkna på en vettigare kost och annan percapitakonsumtion så är det OK för mig.
Såhär resonerar jag; allt vi kallar mat har sitt ursprung i fotosyntesen där klorofyll bearbetar koldioxid, vatten och ljusenergi till en enkel sockerart samt frigör syre.
Förloppet vänds i vår och andra djurs metabolism, vi kombinerar ”socker” med syre, utvinner energi och vatten samt avger koldioxid. Detta är nettoeffekter, i verkligheten finns även andra mellanliggande led där det ursprungliga ”sockret” blir musslor, griskött, honung och ”havremjölk”, du kan själv komplettera listan. Dessa mellanliggande steg kan raffinera ursprunget men innebär även förluster på vägen.
2000 kcal i form av ”socker”* är 500 gram varav 0,4 viktdelar kol, 200 gram. Samma mängd kol finns i utandningsluften givet att du inte sparar den som t.ex. fett**.
En dags konsumtion av 500 gram ”socker” resulterar alltså i ungefär 730 gram koldioxid. Multiplicera med 7 miljarder så får du svaret på frågan.
Hela resonemanget bygger på energiomsättning av ett enkelt och välkänt ämne. Av olika skäl väljer vi andra och betydligt förnuftigare sammansättningar av maten, men givet att målet är 2000 kcal/dag så är det 200 gram kol i maten som gäller.
Följdfundering: Hur långt kan du köra en ordinär förbränningsmotordriven bil med utsläpp av 130 gram koldioxid/km baserat på ett dygnsutsläpp från en stillsam människa?
Molekylvikten för C6H12O6 (glukos) är 180 varav kolet står för 72, = 40 vikt%
Molekylvikten för CO2 (koldioxid) är 44 varav kolet står för 12, ungefär 27 vikt%.
*) Jag tillstår att det är en sanslös ”kost” men är du kompetent nog att förbättra den så gör det gärna. I slutändan kommer du likafullt till samma slutresultat vad gäller människans koldioxidproduktion från tallrik till andningsluft.
**) Fett är den kolrikaste formen av energilagring kroppen har, 9 kcal/gram jämfört med 4 kcal/gram för ”socker”
Växthusgaser spelar pin-ball med IR-fotoner (värme). Dess molekyler reagerar, likt stämgafflar, på olika [1] frekvenser. När de vibrerar [2] sprids värmen vidare till omgivningen.
Men det är ynka 400 miljondelar koldioxid i atmosfären, det är ju nästan ingenting!
Alla sifferuppgifter i fortsättningen är ungefärliga men avviker föga från de faktiska. Vid havsytans nivå är lufttrycket 1 kg/cm2. Luften består av 78% kväve (N2 med molekylvikten Mv=28), 21% syre (O2, Mv =32), 0,9% argon (Ar, atomvikt=40) resten diverse gaser med 0,04% koldioxid (CO2, Mv=44). Molekyl- och atomvikter är tillräckligt lika för att jämföras med varandra.
Kemister använder begreppet Mol. Det är antalet atomer eller molekyler som finns i ett ämne. Syrgas har molekylvikten 32 och 32 gram består då av 6.02 * 1023 molekyler (Avogadros tal).
Exempel: Antag att Jordens befolkning är 6.02 miljarder (jo, jag vet att det är fler men vill göra exemplet lättare) Vi utgör då 10-14 Mol. 1 Mol är ett ofattbart stort tal men väl belagt inom kemin.
Beräknat på förekomsten av atmosfärens gaser och deras molekylvikter går det att räkna fram att (torr) atmosfär har den genomsnittliga molekylvikten 34. Då en ”luftpelare” med 1 cm2 bottenyta vid havsytan har massan 1000 gram betyder det 1000/34 ≈ 29.4 Mol gasmolekyler i luftpelaren, 177 * 1023 enskilda molekyler/atomer. Av dem är ”ynka” 400 miljondelar koldioxid, 7.08 * 1021 stycken,
7 080 000 000 000 000 000 000
Det är antalet ”hinder” i form av växthusgasen koldioxid som värmen från mark och hav ska passera på vägen ut i rymden. Hur stor är chansen att en IR-foton med en frekvens som ”tilltalar” koldioxidmolekyler enkelt slipper förbi? Bara en liten del av Jordens värmestrålning går kortaste vägen rakt ut, de övriga passera längre sträckor och fler hinder innan den eventuellt når rymden.
Notera att alla växthusgaser tillsammans ”behåller” värmeenergi som för närvarande ger 33° högre temperatur än utan dem. Så en hel del slipper ut, inte tu tal om det, men mänskligheten ökar antalet hinder.
OT: En grads höjning av temperaturen innebär att Jordens energiupptag ökar 1/33 ≈ 3%? Känns ett temperaturmål om max 2 grader (6% mer lagrad värmeenergi) lika tilltalande som nyss?
[1] Alla växthusgaser består av tre eller flera atomer. Fler innebär att antalet möjliga resonansfrekvenser ökar. Asymmetrisk fördelning av interna elektriska laddningar förstärker effekten. Jämfört med koldioxid (CO2) är metan (CH3) en långt potentare växthusgas men svavelhexafluorid (SF6) än mer, 23 900 gånger den för koldioxid, sett över en hundraårstid. Som stabil fluorförening är tiden i atmosfären 800 – 3200 år, till all lycka är mängden liten. Se dess många ”stämgafflar” på bilden nedan, svavelatomen är den i mitten.
[2] Värme är en följd av vibrationer i atomer eller molekyler.
Med squishig menar jag något som på ytan förefaller solitt men vid närmare klämmande inte är det.
Jag koncentrerar min uppmärksamhet på sådant jag kan greppa eller lära mig mer om. Det kommer lite sent i livet men resonerar bra med sådant jag fann intressant under min skol- och universitetstid, framförallt fysik.
Hur koldioxid reagerar på IR-strålning
Bilden visar något som är välkänt sedan länge men onödigt många med kunskapsbrister rakt av förnekar.
Jag är medveten om att mina inlägg är avtändande och komplicerade att läsa. Där finns inte den enkelhet som kännetecknar texter som vänder sig till ”folk i allmänhet”. Även en läkare kan naturligtvis läsa iForm eller liknande med sina förenklingar, fel och marknadsföring. Men skulle du söka seriös (nåja, se #5 nedan) medicinsk information där? Då hamnar du mer troligt bland tidskrifter som länkar till granskade studier som publiceras i respekterade tidskrifter.
Är dessa nödvändigtvis korrekta? Nej, de bygger på studier med tveksamma krav på signifikans. Av slump kan de generera sökta (önskade?) svar och lända ”forskaren” beröm. En tid. Tyvärr är intresset lågt att försöka replikera sådana studier, bollen är ju redan spelad. Med tiden kommer likafullt sådana felslut i dagen och lyfter glorian av ”forskaren” (se #4 nedan). Märk väl att forskaren inte nödvändigtvis medvetet förvränger resultaten men villkorade forskningsanslag, omedvetet kunskapsunderskott och bristande integritet bidrar.
De kan ha berott på svagheter i den eller de underliggande och etablerade teorierna.
Den egna hypotesen kanske inte kunde falsifieras med den använda metodiken.
Mätningarna var för få, inexakta eller missade en eller flera parametrar som visade sig vara de faktiskt avgörande.
I fysik har den vetenskapliga metoden mognat till att försöka falsifiera de egna hypoteserna (för att inte riskera att förlöjligas senare, ex. Pons och Fleischmann). Därför är det kutym att ingående replikera och ifrågasätta i en sådan grad att lekmän häpnar.
I läkemedels– och nutritionsbranschen (Squishiga branscher) är det närmast kutym att anse utfall någorlunda signifikanta om risken för slumpmässiga fel är <=1/20. Vid upptäckten av Higgs Boson väntade man att publicera till dess risken för fel i resultatet var lägre än 5-sigma (”5-sigmas corresponds to around a 1 in 3,500,000 chance.” Ämnet är mer komplicerat än så men ger en storleksskillnad på kraven.)
I medicinska och liknande sammanhang strävar man efter det som är ”rätt”, det betalar sig bäst. I t.ex. fysik är logiken ständigt närvarande och den säger att det finns oändligt många ”felslut” för varje som inte är fel*. Där går forskningen främst ut på att röja i minfält så att de inte exploderar i ansiktet och efterföljare går genom både snabbare och tryggare.
Till det kommer mängder av skäl du kanske kan mycket mer om, kommentera gärna.
Mycket av det som sprids om klimat på Internätet hävdar att det bygger på ”vetenskapliga studier”. När man börjar borra är det ofta bara en länk till någon annan som leder vidare till en länk… Ofta är de rena klickbeten som leder till eller förbi säljsajter där man kanske handlar något skumt hellre än att söka vidare.
*) Varför skriva ”inte fel” istället för rätt? Med hittillsvarande metoder kan vi aldrig vara säkra på att mätvärdena är felfria vilket gör att svaret (det lekmän älskar att kalla ”rätt”) också är behäftat med fel. Det enda rimliga är då att kalla det ”inte fel” givet de hypoteser, teorier och metoder som används och mätningar man gjort.
Intresserade och tillräckligt nördiga kan spendera ett dussin minuter på denna video. Det kan göra dig hälsosamt ifrågasättande inför ”vetenskap” och inse att det som inte ens når de nivåerna med stor sannolikhet är bullshit och ryktesspridning.
När organiskt material bryts ner av mikroorganismer kan två olika kolföreningar bildas. När syre finns tillgängligt (aerob nedbrytning) blir resultatet, logiskt nog, koldioxid. I frånvaro av syre (anaerobt) blir det istället metan.
Båda är växthusgaser men i det korta perspektivet är metan ungefär 25 gånger mer potent. Med tiden oxiderar metan i atmosfären och bildar koldioxid med lång uppehållstid i atmosfären. Koldioxiden tas upp av växtlighet och vatten,likafullt ökar den genomsnittliga nettomängden i atmosfären med säsongsmässiga variationer som syns i Keelingkurvan (finns i andra länken under strecket). Det som tas upp i haven återspeglas i sjunkande pH.
I den numera inte så permanenta permafrosten runt och under Arktiska Oceanen finns mängder av infruset organiskt material samt gasbubblor bundna i sammanpressad is. När detta töar upp startar nedbrytningen och frigör växthusgaser.
Bill Nye The Science Guy, är en populär person i USA. Han informerar om svåra ämnen på en nivå som många klarar att förstå.
Här gäller det koldioxid och dess inflytande på Jordens energibalans, det vi kan mäta som temperatur. Medarbetarna i avsnittet har gjort generande fel i bakgrundsgrafiken som ingen brytt sig om att rätta. Om du ser dem, kommentera gärna.
Den som valt att ignorera eller förneka vetenskap om klimat ska kanske inte se denna video, den kan rubba cirklar. Lite förkunskaper är en fördel för att förstå innehållet.
Clathrate är kristallstrukturer där ett ämne är ”inburat”, t.ex. av vatten. Det förekommer i djupa islager där trycket är mycket högt. Läs mer här.
Isotop: En atoms kemiska egenskaper bestäms nästan helt av elektroner som i sin tur beror av atomkärnans protoner, positiva laddningar. Alla atomkärnor, utom den enklaste väteatomen, innehåller även ett varierande antal oladdade neutroner. Tillsammans bestämmer de atomers massor, de varierar en hel del och kallas isotoper.
Masspektrometer: Molekyler/atomer med laddning accelereras i ett elektriskt fält och passerar ett magnetiskt fält. (Ungefär som man gjorde i en gammal tjock-TV.) Lätta partiklar följer magnetfältet bättre än tyngre, de går en rakare väg. Detektorer kan därför skilja mellan partiklar med extremt små variationer i atomkärnors sammansättning, så lite som en enda neutron räcker. Med den metoden kan man mäta förhållanden mellan olika isotoper.
Temperaturer kan mätas genom att studera förhållanden mellan olika kväveisotoper. Det finns många olika men bara två långtidsstabila, 14N och den sällsyntare 15N. Kväveisotoper med massa 13 och under bildar kolisotoper när de faller sönder medan de med massa 16 och mer blir syreisotoper.
Kolisotoper berättarom varifrån atmosfärens koldioxid kommer. 12C är den långt vanligare isotopen men den betydligt ovanligare isotopen 13C bildas i atmosfären när kväveisotoper med massor med 13 eller mindre faller sönder. Fossilt kol är uppbyggt av 12C vilket innebär att andelen 13C minskar radikalt när vi använder fossilt kol som bränsle.
Om du ignorerar och/eller förkastar vetenskapliga resonemang om klimat men accepterar uppgifter om temperaturer och atmosfärens sammansättning länge tillbaka så är du en bit bra bit på väg. Att enas om vad och hur man mäter är en förutsättning att nå vidare.
Källkritik innebär att regelmässigt undersöka påståenden även om de kommer från någon man förväntar sig vara pålitlig. Välj ut något eller några argument, slumpmässigt eller de som verkar tvärsäkra eller ”för bra” och undersök bakgrunden. Ofta nog flagnar glansen redan där. Saknas referenser eller är det klickbeten för att lura godtrogna till säljsajter är det skäl att dra åt sig öronen.
Försök finna om påståenden bygger på granskade (peer-rewieved) vetenskapliga studier som publicerats i någorlunda kända och spridda tidskrifter. Att förlita sig på andra källor är mer osäkert. Till dem hör sådant som klipps och klistras i många lager. Ju fortare sådant sprids dess troligare att ”klipp-och-klistrarna” inte hunnit, försökt eller ens greppar texterna. Att de stämmer med den egna förförståelsen är i sig inget positivt kvalitetstecken.
Länkarna nedan leder till systematiska sätt att borra i källor för att bedöma trovärdigheten.
Ur min synvinkel, kanske inte din... 