Under lång tid har tjälen i marken varit grund för både vägar och byggnader, stabil och orörlig. Under senare år har allt ställts på ända, När isen smälter blir marken vattenbemängd och sjunker.

När marken är rimligt torr räcker friktionen mellan jordpartiklarna för att ge stabilitet. När tjälen töar omges varje partikel av en vattenfilm som sänker friktionen. Marken sjunker och det räcker med måttliga lutningar för att skapa jordskred.

Antag att du hyser tvivel om klimatförändringar och tror att det är ett av många sätt att lura pengar av godtrogna, se reportaget!

Det gäller Arktiska Oceanen som omger Nordpolen och kantas av Norra Ryssland från Berings Sund och vidare till Norge. På motsatta sidan finns Alaska, den Kanadensiska arkipelagen samt Grönland.

All is inom dessa gränser har en stabiliserande på Jordens klimat, främst på norra halvklotet. Det överhängande* problemet inträffar när den stabiliserande effekten börjar avta för att sedan försvinna. Gör gärna följande experiment:

1. Lägg lite is eller snö i en kastrull och sätt i en termometer.
2. När temperaturen stabiliseras runt noll grader, tillsätt kallt vatten så det åtminstone finns ett lager på bottnen. Skälet är att hela is- eller snömängden ska vara nära smältpunkten när experimentet börjar.
3. Medan du väntar, starta en lämplig platta på spisen och låt den gå någon minut.
4. Placera kastrullen på spisen och starta en klocka.
5. Isen/snön smälter men temperaturen är fortsatt noll grader. När allt är smält, notera hur lång tid det tog.
6. Nu när isen/snön är borta stiger temperaturen raskt. Ni som gör er omaket att själva göra experimentet kommer att bli förbluffade hur fort det går. Fåtöljforskare kan ju prova att googla fram svaret. Och bli lika förbluffade. Den som gör varken eller kanske redan vet svaret eller är för ointresserade för att bry sig.

Första punkten på listan härunder behandlar isens balanserande funktion. Se videon för att förstå de övriga, den är pedagogisk och informativ.

Källa: https://youtu.be/qo3cznpfIpA

Jag ser många påståenden att vi svenskar hellre ska spendera pengar på viktigare miljöproblem än den accelererande klimatförändringen. Punkterna 5** och 8 i listan tar upp ett par av dessa. När delar av Jorden blir oanvändbara, till och med livsfarliga, kommer människor att röra sig mot trakter som fortfarande kan vara beboeliga, t.ex. Sverige.

---

*) Överhängande i detta sammanhang får ses som allt mellan en handfull år och en eller ett par generationer, allra senast 2100.

**) Sverige, särskilt de norra delarna, har fördelen av en fortgående landhöjning som är i paritet med eller överstiger havsnivåhöjningen. De som bor på eller nära flacka havsstränder i höjd med Vättern och söderöver tillhör de långsiktiga förlorarna. Skåne ligger särskilt risigt till, särskilt där sandstränder eroderar i kombination med vågor.

All mätning av temperatur är behäftad med felkällor, en del väl kända, andra kommer som överraskningar även om det inte borde behöva ske. Videon beskriver hur atmosfärens friktion kom att påverka mätdata från en satellit.

Temperatur är mått på atomers och molekylers genomsnittliga rörelseenergi som ger infraröd strålning. Den mäts med sensorer och via dessa kan man någorlunda* avgöra värde och ursprung. Tyvärr är de hittillsvarande sensorerna sannolikt inte tillräckligt frekvenskänsliga för att avgöra exakt varifrån en viss foton kommer. En ”vanlig” termometer bryr sig inte om sådant detaljerat finlir, den mäter temperaturen, punkt.

En parameter i analysmodellen är satellitens banhöjd, där sket det sig vilket alldeles i onödan gödde klimatförnekare. Satelliter färdas högt men påverkas ändå av friktion från den tunna atmosfären. För varje år sjönk banhöjden med ungefär 1 kilometer vilket påverkade banan. Satelliter i låga banor brukar ha omloppstider om cirka 90 minuter vilket innebär 16 varv/dygn och dryga 5800 per år. En liten förändring i tid ackumulerade skillnader, mätningarna gjordes inte på den avsedda platsen varje dygn.

I följande video diskuterar man för- och nackdelar med land- och satellitbaserade mätningar, där nämns även de bojar som driver runt i oceaner och kan mäta temperaturer på olika djup.

Grunna gärna lite över följande bild.

---

*) En enorm fördel med satellitmätning är att den kan göras överallt, även där landbaserade instrument inte finns.

Jag ser och hör från många håll illa underbyggda påståenden vad gäller klimat och dess orsaker. De verkar underhållas av en avsevärd andel äldre med en konservativ till nationalistisk syn. Ungefär: ”Det var bättre förr, ditåt vill vi backa framöver. Eller åtminstone stå still.”

”Hur skall jag kunna rösta på något parti vars ledning på fullt allvar tror att mer koldioxid i atmosfären skulle hota Jorden med farlig uppvärmning?” Citat från inlägg av en vetenskapsförnekare.*

Har du/ni någon uppfattning om detta har någon partipolitisk underton? Finns exempel på uttalanden från tongivande partimedlemmar eller partiprogram som öppet förminskar eller till och med förnekar människans inflytande över pågående förändringar i klimatet?

Äldre konservativa män, där yrke eller intressen inte krävt att kunskaper utanför deras kärnområden fräschas upp, föder, fostrar, klipper och klistrar in sådana tankar. Men det finns säkert fler grupperingar.

…kopplingen mellan konservatism, främlingsfientlighet och klimatförnekelse.

Källa till detta och alla följande citat: https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Klimatförnekelse-starkt-kopplad-till-högernationalism.aspx

Vad får tänkande människor att hålla full fart förbi mängder av varningsskyltar trots att vägen, inom synhåll, svänger tvärt?

”Vi behöver förstå de former av respons- och vardagsförnekelse som gör att växthuseffekten inte tas på allvar, trots att vi har konsekvenserna mitt framför ögonen”

Enligt tidigare forskning finns flera former av klimatförnekelse:

• Organiserad. Grupper såsom Klimatsans eller Stockholmsinitiativet i Sverige samt lobbygrupper som Heartland Institute i USA, som understödjer och sprider klimatförnekelse.

• Partipolitisk. Partier såsom till exempel Sverigedemokraterna som motarbetar olika former av klimatpolitik.

• Responsförnekelse. Exempelvis när människor i ledande ställning tar beslut som byggande av flygplats i Sälen, vilket går helt emot den klimatpolitik de säger sig bedriva.

• Vardagsförnekelse. När människor lever som om de inte visste om klimatutmaningarna och till exempel flyger utomlands flera gånger om året.

Förhoppningsvis ersätts de med nytt blod ”underifrån” när de går ut genom sista dörren. Andelen aktiva förvillare kan minska radikalt framöver när verkligheten kontrasterar alltför skarpt mot inbillning.

---

*) Jag vet inte det exakta ursprunget men googla på texten (använd citationstecken) så får du exempel på några möjliga spridare.

”Varför tror du att Jorden värms upp beroende på människors aktiviteter när all vetenskap tyder på motsatsen?”

I videon som jag länkar till längst ner finns denna bild:

Temperatur på 4, 7 och 17 km höjd i atmosfären inklusive trender

Atmosfären värms upp på 4 och 7 km höjd, medan avkylningen på 17 km höjd är betydligt större. Talar den emot min uppfattning att Jorden för närvarande värms upp och att det beror på mänsklig inblandning?

Antag att du menar att den pågående uppvärmningen av Jorden (den kan du väl ändå inte förneka?) beror av inkommande solstrålning. Om det är Solens lång*-, kortsiktiga aktivitet** eller Jordens olika rörelser*** i sin bana kan, i detta sammanhang, kvitta.

Såhär tänker jag:

• Om energitillförseln från Solen är konstant eller ökar borde rimligtvis stratosfären inte kylas av med 0.28 °C/10 år, eller hur?
• Då Jordens vatten- och landmassor, i genomsnitt, blir varmare är det logiskt och fysikaliskt oundvikligt att den utgående värmestrålningen höjer temperaturen där växthusgaser som vattenånga, koldioxid och metan (det finns fler) huserar.
• Särskilt vattenånga är ”lågflygande” och når sällan stora höjder, undantag är de vita kondensstrimmor som följer flygplan. Du ser att temperaturökningen på 4 km höjd är 0.15 °C/10 år och på 7 km 0.10 °C/10 år.

Hur tänker vetenskapsförnekare om detta?

---

https://youtu.be/VYoYWpvvW2Y

UAH är The University of Alabama in Huntsville

https://youtu.be/tU_aMg73h90 Kommenterar att lägre temperatur i stratosfären och varmare längre ner är en logisk följd av växthusgaser.

*) Solen är i princip en gigantisk vätebomb som detonerar framför våra ögon. Aktiviteten tilltar något lite med tiden och kommer om 5 miljarder år eller så att bränna slut på dess förråd av väte.

**) Under en 11-årig cykel förändras Solens relativt ytliga magnetfält från att ha många ställen där de bryter genom ytan till att knappt märkas av. I det förra fallet syns många solfläckar, mörkare ställen där temperaturen är betydligt lägre än i omgivningen. Då den totala energiproduktionen i solens inre inte bryr sig om dessa ”fräknar” innebär det att solfläckarnas omgivningar har högre intensitet i det ultravioletta området samt att solen ”spottar” partiklar som kompensation. Kompletterande läsning för nördar: https://urminsynvinkel.wordpress.com/2019/08/06/grand-solar-minimum/

***) Dessa variationer kallas Milanković-cykler. Mer om detta senare.

Vid 75 års ålder har jag personligen inte mycket kvar att frukta av kommande klimatkonsekvenser. Jo, i den begränsade skalan kommer vädret att bli opraktiskt med ovanligt långa perioder av värme omväxlande med (relativ) kyla. Men vi har tak över våra huvuden, nyinstallerad AC och gångavstånd till affärer. Faktiskt även några kvadratmeter att odla på om det kniper.

• Sannolikt ökar risken för torka och bränder omväxlande med långdragna regnperioder.
• Fjällvandrare måste bära med sig dricksvatten.
• Skidanläggningar får räkna med kortare säsonger om de ens överlever.
• Fler arter av fästingar sprider sig norröver. Bara ett exempel av många.
• Betydligt kostsammare att äga och köra fordon.
• När det regnar blir det intensivt. Uttorkad mark tar inte gärna till sig vatten vilket resulterar i översvämningar. Långt fler fastighetsägare i Sverige kommer att drabbas av detta snarare än av havsnivåhöjningar.

Positivt är att ungdomar (av alla åldrar) tycks vara mindre stela i sin omvärldsuppfattning. Möjligen kan de kompensera något av hittillsvarande generationers nedbrytning av vår gemensamma livsmiljö. De kommer tyvärr att mötas av gigantiska problem, några framgår av följande video.

Tidvattentoppen på den sida som är vänd mot Månen känns intuitiv och logisk, Månen ”drar” i alla delar av Jorden, mest märkbart i vatten som reagerar genom att flytta sig. Men den mindre tidvattentoppen på motsatt sida förbryllar många. Det finns fantasifulla ”förklaringar” till detta, den ena mer felaktig än den andra.

• Jordens massa är 5,97 • 10²⁴ och Månens 7,35 • 10²²Kg, massorna skiljer alltså 81.2 gånger.
• Deras medelavstånd 384 000 km och systemets gemensamma tyngdpunkt (TP) ligger ungefär 4729 km från Jordens centrum vars radie är cirka 6366 km.
• TP ligger cirka 1637 km under Jordytan i riktning mot Månen.

På sidan som ligger mot Månen beror tidvattnet främst av Månens gravitation. På andra sidan är centrifugalkraften dominant* beroende på att jordytan (oftast vattnet) ligger (6366 + 4729) km = 11095 km längre ut från systemets gemensamma TP.

Känns det ologiskt? Se då karusellen på bilden. Ju närmare centrum du är dess mindre kraft söker att kasta av dig, eller hur? Men, för samma varvtal, ju längre ut dess jobbigare blir det att hålla sig kvar, kraften är större.

Barnkarusell

Då Månen tar en månad på sig för ett varv så är risken att bli avkastad på grund av den centrifugalkraften obefintlig.

Det finns fler intressanta observationer, t.ex. att tidvattnet inte är högst rakt ”under” månen samt att det gör att Månen avlägsnar sig (får högre lägesenergi) med några centimeter varje år. Men det kan vi ta en annan gång.

---

*) På både fram- och baksidan av Jorden (relativt Månens position) finns bidrag från både direkt gravitation och centrifugalkraften som beror på avståndet från TP. En enkel bild är att Månens gravitation ”drar” i allt vatten och skulle sänka vattenståndet på baksidan om inte centrifugalkraften på den sidan är större ändå.

I vart fall är den inte platt även om det finns väldigt högljudda personer på Internet* som hävdar det.

Men Jorden är inte heller ett klot eller ens en avplattade sfär, den är betydligt mer komplicerad än så.

https://youtu.be/q65O3qA0-n4

Läsning för nördar https://en.m.wikipedia.org/wiki/Earth_Gravitational_Model

---

*) Med hjälp av sociala medier går det att omge sig med ”vänner” med allt från något udda åsikter hela vägen till de mest bisarra. Vill du få ett gott skratt så sök efter ”Flat Earth”, men om du redan är anfäktad av ”alternativa åsikter/sanningar” så var försiktig. Det mentala immunförsvaret mot stolligheter bryts gradvis ner och ju fler du händelsevis redan bär på dess lättare.

En vanlig invändning bland de som förkastar åsikten att människor har en avgörande roll i klimatutvecklingen är att ökningen av atmosfärens koldioxid från förindustriell tid (cirka 280 ppm) till nu (dryga 410 ppm) är så liten att den saknar betydelse.

”Kan en pytteökning av CO₂ på 0.013% av helheten* ha någon som helst inverkan?”

Den röda linjen i bilden visar schematiskt förändringar av temperaturen vid olika höjder över havsytan. Källa: SMHI – Atmosfärens olika lager

Temperaturen sjunker ganska linjärt med 60°C från havsytan och upp genom troposfären till tropopausen**, cirka 6-7 °C per 1000 meter.

Men här händer det spännande saker! I stratosfären stiger temperaturen igen, från -50 och upp till 0°C. Vad beror det på?

Solljuset innehåller högfrekvent (kortvågig) ultraviolett strålning med energi nog att sära syrgasmolekyler (O₂) till enskilda syreatomer (O). Syreatomer är inte stabila utan de förenas igen, ibland bildar de O₃, ozon. Bildningen av ozon tar energi och molekylens uppbyggnad gör den till en potent växthusgas som främst reagerar på solens kortvågiga strålning. Utan ozon skulle åtminstone vi människor få en solbränna vi inte överlever, så mycket energi filtrerar ozonet bort.

Hur mycket ozon högt upp i atmosfären krävs för detta? Det finns flera mått för lufttryck, i detta sammanhang är pascal (Pa)*** ett lämpligt alternativ. Vid havsytans nivå brukar medelnivån ligga strax över 100000 pascal. Där andelen ozon är som högst (20-25 km höjd) är atmosfärstrycket 1000-10000 pascal medan ozonets andel enligt grafen är 35 mP (millipascal)!

Ozon utgör 0,00035-0,0035% av atmosfären på den höjd där det är som mest koncentrerat. Där är det 3,5-35 ppm! Den som påstår att 410 ppm CO₂ är så lite att det kan ignoreras som växthusgas har inte förstått vilken livräddande funktion en långt mindre mängd ozon kan spela.

---

*) Ökningen av andelningen koldioxid i atmosfären från 280 – 410 ppm är 46% under denna tid. Enligt Keelingkurvan är den uppmätta ökningen 100 ppm räknat från 310 ppm år 1958, 32%.

**) Troposfären och tropopausen är inte så väldefinierad som på bilden. Den beror på lufttrycket och då kall luft (typiskt närmare polartrakterna) har högre densitet så når man tropopausen där vid 6-10 km medan den i tropikerna kan vara på upp till 18 km höjd.

I det lägsta skiktet kallat troposfären avtar vanligen temperaturen med ökande höjd. Där finns cirka 70-80% av atmosfärens massa. Det är cirka 6-18 km högt beroende på var på jorden man befinner sig.

Gränsen till nästa skikt kallas för tropopausen. I polartrakterna ligger tropopausen vanligen under 10 km medan den i tropikerna kan ligga över 15 km.

***) Följande från Wikipedia:

Enheten för lufttryck bygger på vad som internationellt anses vara en standardatmosfär, 1 atm=101 325 Pa (1013,25 millibar).