Vad har skett i Arktis detta år?

Många olika komponenter, var och en för sig och tillsammans, bygger väderhändelser och i förlängningen även klimat. Videon nedan redovisar ett halvdussin stora och hittills ovanliga situationer i Arktis (området som omger Nordpolen) detta år.

Under videon finns ett trettiotal länkar för den som vill fördjupa sig ytterligare.

En kommentar:

Milanković-cykler och klimat

Jordens bana runt Solen påverkas långsiktigt av flera olika faktorer som tillsammans beskrivs som Milanković-cykler. Dess delkomponenter varierar kontinuerligt och ”hoppar” inte.

Milankovitch cycles describe the collective effects of changes in the Earth’s movements on its climate over thousands of years. The term is named for Serbian geophysicist and astronomer Milutin Milanković. In the 1920s, he hypothesized that variations in eccentricity, axial tilt, and precession of the Earth’s orbit resulted in cyclical variation in the solar radiation reaching the Earth, and that this orbital forcing strongly influenced climatic patterns on Earth.
Källa: https://en.m.wikipedia.org/wiki/Milankovitch_cycles

Olika komponenter som bygger Milankovic-cykeln
Olika komponenter som bygger Milankovic-effekten

1) Jordbanans excentricitet varierar mellan en nästan perfekt cirkel och en ellips med excentriciteten lite mer än 0.06, för närvarande är den 0.017. Variationen är i sin tur uppbyggd av tre delar med perioder om 95000 år (95 kyr), 124 kyr och 405 kyr.

2) Jordaxelns lutning mot jordbanan varierar mellan 22.1 och 24.5 grader, för närvarande är den cirka 23.4 grader. Cykeltiden är 41 kyr.

3) Jordaxelns precession, den rör sig som en leksakssnurra som är på väg att tappa balansen. Cykeltiden är 26 kyr. Jordaxelns lutning samspelar med excentriciteten och påverkar årstidernas längd och ”intensitet”.

4) Jordbanans precession med en cykeltid om 112 kyr beror på att Jordens elliptiska bana sakta driver runt solen.

Första gången astronomer märkte en banprecession var när observationer av Merkurius bana inte gick ihop med dåvarande teoretiska beräkningar. Merkurius går mycket snabbt i sin bana och i ett betydligt kraftigare tyngdkraftsfält än Jorden. I och med Einsteins teorier kunde man skapa en hållbar förklaring.

För närvarande befinner sig Jorden som närmast Solen de första dagarna i Januari, om dryga 50 kyr kommer Jorden att vara som närmast solen runt Midsommar.

Att Milanković-cyklerna påverkar klimatet i det långa perspektivet är ganska väl belagt, inget jag ifrågasätter.

  • Vilken eller vilka av ovanstående fyra komponenter influerar mest nutida pågående klimatförändring?
  • Hur sker en förändring i den sammanlagda Milanković-cykeln? Är den tillräckligt snabb och stor nog att förklara pågående klimatförändringar?

En senare artikel länkar till denna sida, besök den gärna för ytterligare material. https://urminsynvinkel.wordpress.com/2019/10/20/ar-klimat-uteslutande-beroende-av-solen
NASA om Milankovic-cykler

Väder och klimat

Dagens klimat är ”nalta eljest” jämfört med det vi (t.ex. jag, född -46) växte upp med.

Vädret har alltid förändrats” är ett vanligt argument bland tvivlare och förnekare.

Jag vet inte om det är vedertaget, men en skillnad mellan väder och klimat är att det senare omfattar minst 30 års observationer. Om en vädertrend är väldigt tydlig kan man ana en klimatförändring i vardande redan efter kortare tid.

Tvivlare och förnekare är ivriga att peka på förändringar i väder som inte följer framåtsyftande klimatmodeller fullt ut. Självklart får man acceptera att de gläds åt det lilla, men en 30-årsregel bör gälla även dem.

Nästa gång du ser en glaciär eller ett istäcke någonstans som oväntat* förändras så fråga efter den längre trenden. Är skillnaden dramatisk kanske du nöjer dig med t.ex. 10 år men en bestående trend över 30 år är naturligtvis önskvärd.

Ett första myrsteg är att inse att väder och klimat förändras jämfört med ”förr”. Utan den insikten är alla resonemang om orsaker fullständigt meningslösa.


*) Självklart ska jämförelser göras mellan samma tidpunkter under olika år.

Permafrosten i norra Canada smälter

Under lång tid har tjälen i marken varit grund för både vägar och byggnader, stabil och orörlig. Under senare år har allt ställts på ända, När isen smälter blir marken vattenbemängd och sjunker.

När marken är rimligt torr räcker friktionen mellan jordpartiklarna för att ge stabilitet. När tjälen töar omges varje partikel av en vattenfilm som sänker friktionen. Marken sjunker och det räcker med måttliga lutningar för att skapa jordskred.

Antag att du hyser tvivel om klimatförändringar och tror att det är ett av många sätt att lura pengar av godtrogna, se reportaget!

Blue Ocean Event

Det gäller Arktiska Oceanen som omger Nordpolen och kantas av Norra Ryssland från Berings Sund och vidare till Norge. På motsatta sidan finns Alaska, den Kanadensiska arkipelagen samt Grönland.

All is inom dessa gränser har en stabiliserande på Jordens klimat, främst på norra halvklotet. Det överhängande* problemet inträffar när den stabiliserande effekten börjar avta för att sedan försvinna. Gör gärna följande experiment:

  1. Lägg lite is eller snö i en kastrull och sätt i en termometer.
  2. När temperaturen stabiliseras runt noll grader, tillsätt kallt vatten så det åtminstone finns ett lager på bottnen. Skälet är att hela is- eller snömängden ska vara nära smältpunkten när experimentet börjar.
  3. Medan du väntar, starta en lämplig platta på spisen och låt den gå någon minut.
  4. Placera kastrullen på spisen och starta en klocka.
  5. Isen/snön smälter men temperaturen är fortsatt noll grader. När allt är smält, notera hur lång tid det tog.
  6. Nu när isen/snön är borta stiger temperaturen raskt. Ni som gör er omaket att själva göra experimentet kommer att bli förbluffade hur fort det går. Fåtöljforskare kan ju prova att googla fram svaret. Och bli lika förbluffade. Den som gör varken eller kanske redan vet svaret eller är för ointresserade för att bry sig.

Första punkten på listan härunder behandlar isens balanserande funktion. Se videon för att förstå de övriga, den är pedagogisk och informativ.

Källa: https://youtu.be/qo3cznpfIpA

Jag ser många påståenden att vi svenskar hellre ska spendera pengar på viktigare miljöproblem än den accelererande klimatförändringen. Punkterna 5** och 8 i listan tar upp ett par av dessa. När delar av Jorden blir oanvändbara, till och med livsfarliga, kommer människor att röra sig mot trakter som fortfarande kan vara beboeliga, t.ex. Sverige.


*) Överhängande i detta sammanhang får ses som allt mellan en handfull år och en eller ett par generationer, allra senast 2100.

**) Sverige, särskilt de norra delarna, har fördelen av en fortgående landhöjning som är i paritet med eller överstiger havsnivåhöjningen. De som bor på eller nära flacka havsstränder i höjd med Vättern och söderöver tillhör de långsiktiga förlorarna. Skåne ligger särskilt risigt till, särskilt där sandstränder eroderar i kombination med vågor.

Temperatur via satelliter, är de pålitliga?

All mätning av temperatur är behäftad med felkällor, en del väl kända, andra kommer som överraskningar även om det inte borde behöva ske. Videon beskriver hur atmosfärens friktion kom att påverka mätdata från en satellit.

Temperatur är mått på atomers och molekylers genomsnittliga rörelseenergi som ger infraröd strålning. Den mäts med sensorer och via dessa kan man någorlunda* avgöra värde och ursprung. Tyvärr är de hittillsvarande sensorerna sannolikt inte tillräckligt frekvenskänsliga för att avgöra exakt varifrån en viss foton kommer. En ”vanlig” termometer bryr sig inte om sådant detaljerat finlir, den mäter temperaturen, punkt.

En parameter i analysmodellen är satellitens banhöjd, där sket det sig vilket alldeles i onödan gödde klimatförnekare. Satelliter färdas högt men påverkas ändå av friktion från den tunna atmosfären. För varje år sjönk banhöjden med ungefär 1 kilometer vilket påverkade banan. Satelliter i låga banor brukar ha omloppstider om cirka 90 minuter vilket innebär 16 varv/dygn och dryga 5800 per år. En liten förändring i tid ackumulerade skillnader, mätningarna gjordes inte på den avsedda platsen varje dygn.

I följande video diskuterar man för- och nackdelar med land- och satellitbaserade mätningar, där nämns även de bojar som driver runt i oceaner och kan mäta temperaturer på olika djup.

Grunna gärna lite över följande bild.


*) En enorm fördel med satellitmätning är att den kan göras överallt, även där landbaserade instrument inte finns.

Är konservativa och nationalister lättlurade om klimat?

Jag ser och hör från många håll illa underbyggda påståenden vad gäller klimat och dess orsaker. De verkar underhållas av en avsevärd andel äldre med en konservativ till nationalistisk syn. Ungefär: ”Det var bättre förr, ditåt vill vi backa framöver. Eller åtminstone stå still.”

”Hur skall jag kunna rösta på något parti vars ledning på fullt allvar tror att mer koldioxid i atmosfären skulle hota Jorden med farlig uppvärmning?” Citat från inlägg av en vetenskapsförnekare.*

Har du/ni någon uppfattning om detta har någon partipolitisk underton? Finns exempel på uttalanden från tongivande partimedlemmar eller partiprogram som öppet förminskar eller till och med förnekar människans inflytande över pågående förändringar i klimatet?

Äldre konservativa män, där yrke eller intressen inte krävt att kunskaper utanför deras kärnområden fräschas upp, föder, fostrar, klipper och klistrar in sådana tankar. Men det finns säkert fler grupperingar.

…kopplingen mellan konservatism, främlingsfientlighet och klimatförnekelse.

Källa till detta och alla följande citat: https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Klimatförnekelse-starkt-kopplad-till-högernationalism.aspx

Vad får tänkande människor att hålla full fart förbi mängder av varningsskyltar trots att vägen, inom synhåll, svänger tvärt?

”Vi behöver förstå de former av respons- och vardagsförnekelse som gör att växthuseffekten inte tas på allvar, trots att vi har konsekvenserna mitt framför ögonen”

Enligt tidigare forskning finns flera former av klimatförnekelse:

  • Organiserad. Grupper såsom Klimatsans eller Stockholmsinitiativet i Sverige samt lobbygrupper som Heartland Institute i USA, som understödjer och sprider klimatförnekelse.

  • Partipolitisk. Partier såsom till exempel Sverigedemokraterna som motarbetar olika former av klimatpolitik.

  • Responsförnekelse. Exempelvis när människor i ledande ställning tar beslut som byggande av flygplats i Sälen, vilket går helt emot den klimatpolitik de säger sig bedriva.

  • Vardagsförnekelse. När människor lever som om de inte visste om klimatutmaningarna och till exempel flyger utomlands flera gånger om året.

Förhoppningsvis ersätts de med nytt blod ”underifrån” när de går ut genom sista dörren. Andelen aktiva förvillare kan minska radikalt framöver när verkligheten kontrasterar alltför skarpt mot inbillning.


*) Jag vet inte det exakta ursprunget men googla på texten (använd citationstecken) så får du exempel på några möjliga spridare.

Stratosfärens temperatur sjunker!

”Varför tror du att Jorden värms upp beroende på människors aktiviteter när all vetenskap tyder på motsatsen?”

I videon som jag länkar till längst ner finns denna bild:

Temperatur på 4, 7 och 17 km höjd i atmosfären inklusive trender

Temperatur på 4, 7 och 17 km höjd i atmosfären inklusive trender

Atmosfären värms upp på 4 och 7 km höjd, medan avkylningen på 17 km höjd är betydligt större. Talar den emot min uppfattning att Jorden för närvarande värms upp och att det beror på mänsklig inblandning?

Antag att du menar att den pågående uppvärmningen av Jorden (den kan du väl ändå inte förneka?) beror av inkommande solstrålning. Om det är Solens lång*-, kortsiktiga aktivitet** eller Jordens olika rörelser*** i sin bana kan, i detta sammanhang, kvitta.

Såhär tänker jag:

  • Om energitillförseln från Solen är konstant eller ökar borde rimligtvis stratosfären inte kylas av med 0.28 °C/10 år, eller hur?
  • Då Jordens vatten- och landmassor, i genomsnitt, blir varmare är det logiskt och fysikaliskt oundvikligt att den utgående värmestrålningen höjer temperaturen där växthusgaser som vattenånga, koldioxid och metan (det finns fler) huserar.
  • Särskilt vattenånga är ”lågflygande” och når sällan stora höjder, undantag är de vita kondensstrimmor som följer flygplan. Du ser att temperaturökningen på 4 km höjd är 0.15 °C/10 år och på 7 km 0.10 °C/10 år.

Hur tänker vetenskapsförnekare om detta?


https://youtu.be/VYoYWpvvW2Y

UAH är The University of Alabama in Huntsville

https://youtu.be/tU_aMg73h90 Kommenterar att lägre temperatur i stratosfären och varmare längre ner är en logisk följd av växthusgaser.

*) Solen är i princip en gigantisk vätebomb som detonerar framför våra ögon. Aktiviteten tilltar något lite med tiden och kommer om 5 miljarder år eller så att bränna slut på dess förråd av väte.

**) Under en 11-årig cykel förändras Solens relativt ytliga magnetfält från att ha många ställen där de bryter genom ytan till att knappt märkas av. I det förra fallet syns många solfläckar, mörkare ställen där temperaturen är betydligt lägre än i omgivningen. Då den totala energiproduktionen i solens inre inte bryr sig om dessa ”fräknar” innebär det att solfläckarnas omgivningar har högre intensitet i det ultravioletta området samt att solen ”spottar” partiklar som kompensation. Kompletterande läsning för nördar: https://urminsynvinkel.wordpress.com/2019/08/06/grand-solar-minimum/

***) Dessa variationer kallas Milanković-cykler. Mer om detta senare.

Sanning och konsekvens

Vid 75 års ålder har jag personligen inte mycket kvar att frukta av kommande klimatkonsekvenser. Jo, i den begränsade skalan kommer vädret att bli opraktiskt med ovanligt långa perioder av värme omväxlande med (relativ) kyla. Men vi har tak över våra huvuden, nyinstallerad AC och gångavstånd till affärer. Faktiskt även några kvadratmeter att odla på om det kniper.

  • Sannolikt ökar risken för torka och bränder omväxlande med långdragna regnperioder.
  • Fjällvandrare måste bära med sig dricksvatten.
  • Skidanläggningar får räkna med kortare säsonger om de ens överlever.
  • Fler arter av fästingar sprider sig norröver. Bara ett exempel av många.
  • Betydligt kostsammare att äga och köra fordon.
  • När det regnar blir det intensivt. Uttorkad mark tar inte gärna till sig vatten vilket resulterar i översvämningar. Långt fler fastighetsägare i Sverige kommer att drabbas av detta snarare än av havsnivåhöjningar.

Positivt är att ungdomar (av alla åldrar) tycks vara mindre stela i sin omvärldsuppfattning. Möjligen kan de kompensera något av hittillsvarande generationers nedbrytning av vår gemensamma livsmiljö. De kommer tyvärr att mötas av gigantiska problem, några framgår av följande video.