Videon är 10 minuter, den seriöst intresserade har antagligen tid att se den. Om du väljer att -inte- se den kan det bero på att den kanske ifrågasätter dina val av information, ett säkert tecken på bias.

I inledningen klargör John Cook skillnaden mellan skepticism och förnekelse

• Skepticismen driver vetenskapens utveckling mot ökad kunskap samt bidrar till att beforska nya områden. Man utgår från belagda teorier, eventuellt tillkommande hypoteser och fakta. Ur detta kommer en slutsats som utsätts för kritik från kunniga inom området, peer-review. Om den passerar kan den publiceras i vetenskapliga tidskrifter och nå ut till intresserade.

Förnekare utgår från en eller flera åsikter och förminskar eller bortser helt från fakta som talar emot dem.

1:50 Påhittade eller upphaussade ”experter” utnyttjas för att ge sken av kontroverser inom ett område. Förnekare ger dem ett imaginärt inflytande som deras åsikter eller kunskaper inte gett dem.

2:50 Ologiska felslut eller rena kullerbyttor.

3:50 Flytta målstolpar när argumenten tryter. Äkta vetenskap redovisar osäkerheter även när teorier är väl belagda. Förnekare plockar gärna upp sådana och blåser upp dem till omotiverade proportioner.

4:20 Cherry picking innebär att fokusera på data/kunskaper som ensidigt stöder en åsikt och bortse från helheten.

4:40 Konspirationsteorier (flum) bygger något, mycket eller allt av förnekares världsbild.

Videon fortsätter förklara varför vetenskapsförnekare kan vara omedvetna om bakgrunden till sina åsikter.

---

Källa: University of Queensland, Australien https://youtu.be/wXA777yUndQ

Statistik och grafik organiserar och ger lättillgängliga bilder av data som kan vara komplicerade. Jag ska väldigt förenklat beskriva tre av statistikens betydelsefulla mått som du bör känna till.

Först lite om statistisk normalfördelning, ibland kallad klockkurva.[1] Vissa mått, t.ex. vuxna människors längder och IQ antas vara normalfördelade i en större population, se bilden härunder. [2]

• I mitten finns det aritmetiska medelvärdet.
• De streckade linjerna är placerade på 1, 2 respektive 3 standardavvikelser från medelvärdet. Siffrorna i de färgade segmenten anger hur stor andel av observationerna som finns där.
• Variansen anger hur ”precis” medelvärdet är. Om kurvan är hög och smal är variansen, spridningen, liten. Är kurvan låg och vid är variansen i materialet större.

Jordens temperaturanomalier (avvikelser från det vanliga på platsen) antas följa en statistisk normalfördelning. Låt säga att medeltemperaturen höjs och vi vill jämföra med ursprunget.

Alla dessa exempel överdriver för att vara tydliga. Beroende på geografisk belägenhet har vi olika uppfattningar om vad som är ”kallt” och ”varmt”, statistiken gäller avvikelser.

• Överst syns vad enbart höjning av medeltemperaturen innebär. Den lilla rosa triangeln under utgångskurvan, kallat varmt väder, övergår i rekordhetta när kurvan flyttar till höger medan det kalla inslaget minskar eller försvinner. Under kurvan med högre medeltemperatur ökar andelen varma dagar avsevärt.
• Mittengrafen illustrerar när medeltemperaturen förblir densamma men vädervariationerna ökar. Detta är med för att illustrera variansens inverkan.
• Den nedersta grafen kombinerar stigande medeltemperatur med en större varians (spridning) av olika väderhändelser. Rekordhetta ökar rejält samtidigt med viss återkomst av köld.

Det sista alternativet är nog det framtiden bjuder oss. Inte bara en enstaka grads extra medeltemperatur utan en påse med onödigt många rekordheta [3] dagar varje år.

---

[1] Klockkurva https://en.wikipedia.org/wiki/Normal_distribution

[2] Löner och förmögenheter är definitivt inte normalfördelade.

[3] https://urminsynvinkel.wordpress.com/2019/07/17/27-satt-att-do-av-varme/

En helt vanlig cykelpump blir snabbt varm när man pumpar, likaså tryckkärlet på en kompressor när du startar den och kylslingorna bakom ett arbetande kylskåp eller frys blir varma. Alla bygger på samma fenomen, när man tillför energi (ökar trycket) kommer gasmolekylernas medelhastighet att öka. Temperatur [1], värme (alt. kyla), är en följd av molekyl- eller atomers medelhastigheter.

Vare sig cykelpumpar, kompressorer eller kylanläggningar är slutna system. Så snart man slutar tillföra energi tar IR-strålning och konvektion överhanden och de svalnar.

Inte heller Jorden är ett slutet energisystem, den avger kontinuerligt värme till rymden till dess inkommande energi från Solen [2] och utgående värmestrålning når en balans. Den uppnås när Jordens medeltemperatur resulterar i en IR-strålning som matchar inflödet. Det är en mycket långvarig process då Jordens värmetröghet är betydande. För närvarande är medeltemperaturen strax över 288,15 K (+15°C). Enligt de fysikaliska strålningslagarna kommer IR-strålningen att ha sitt maximum där och avtar mot högre och lägre energi (längre våglängder) Se utförligare beskrivning om teorin för ideala gaser: https://en.wikipedia.org/wiki/Maxwell–Boltzmann_distribution

Här kommer ett hugskott in om att atmosfärstryck och solinstrålning är de verkliga drivande krafterna bakom Jordens temperatur. En sajt kallad WND publicerade följande citat (Seriöst, gå till länken och se deras klickbeten avsedda att kroka amerikanska konservativa)

”In essence, what is commonly known as the atmospheric ”greenhouse” effect is in fact a form of compression heating caused by total air pressure, the authors told WND in a series of e-mails and phone interviews, comparing the mechanics of it to the compression in a diesel engine that ignites the fuel.”

And that effect is completely independent of the so-called ”greenhouse gases” and the chemical composition of the atmosphere, they added.”

WND länkar till en bild av rapportens första sida: https://www.omicsonline.org/open-access/New-Insights-on-the-Physical-Nature-of-the-Atmospheric-Greenhouse-Effect-Deduced-from-an-Empirical-Planetary-Temperature-Model.pdf Varför en bild? ”Studien” är borttagen [3] från tidskriften som ursprungligen publicerade den. Författarna uppträdde under pseudonymer (Namnen stavades i omvänd ordning) då de förväntade sig problem att passera peer-rewiev processen beroende på det tveksamma anseende tidigare produktion gett dem.

But before they could shift anyone’s paradigms, the authors would have to publish their study. Therein lay an obstacle: In 2011, the pair’s previous work sparked sometimes intense — and sometimes misunderstood, they said — discussion in the climate-skeptic blogosphere. To would-be publishers, that association was deadly.
As Volokin wrote to The Washington Post in a statement prepared as a response to this article, “journal editors and reviewers would reject our manuscripts outright after Googling our names and reading the online discussion.”

Washington Post publicerade en lång genomgång den 19 september 2016 med rubriken ”Scientists published climate research under fake names. Then they were caught.”

The paper argues that concentrations of CO2 and other supposed ”greenhouse gases” in the atmosphere have virtually no effect on the earth’s temperature.

They conclude the entire greenhouse gas theory is incorrect.

Instead, the earth’s ”greenhouse” effect is a function of the sun and atmospheric pressure, which results from gravity and the mass of the atmosphere, rather than the amount of greenhouse gases such as CO2 and water vapor in the atmosphere. Källa WND

”Sitt-still-i-båten-förespråkare” brukar poängtera osäkerheten i klimatmodeller som handskas med mängder av ömsesidigt beroende parametrar (återkopplingar). Artikeln i WND beskriver en betydligt mer drakonisk klimatmodell, den koncentrerar sig på solinstrålning och atmosfärstryck. Författarna stöder sig på data från andra himlakroppar som är stenplaneter.

To understand the phenomena, the authors used three planets – Venus, Earth and Mars – as well as three natural satellites: the Moon of Earth, Titan of Saturn and Triton of Neptune.

Med dessa som utgångspunkt bygger man följande graf:

Anpassningen mellan mätpunkterna och deras kurva ser övertygande ut, lite åt samma håll som den Ancel Keys använde för att argumentera för ett samband mellan ohälsa och fett. Där vet vi att han hade långt fler mätdata men de passade inte in i hans förförståelse och publicerades därför inte.

Det finns inget överflöd av stenplaneter runt Solen så varför inte ta med Merkurius för att öka signifikansen i prognosen? Eller passade dess data inte in i hugskottet?

Man valde även att göra egna kalkyler av data från Mars, förmodligen för att de som mätts av flera olika sonder inte passade in i grafen. Se sidorna 13 – 14 i det 59-sidiga manuset i länken härunder.

Antag att atmosfärens tryck i kombination med solstrålningen avgör temperaturen.

Lufttrycket är massan (”vikten”) av atmosfären över en bestämd yta. Det korrekta måttet är Pascal (1 Newton/kvadratmeter) men opraktiskt litet för att mäta lufttryck. 1 standardatomsfär är 101 325 Pa, 1013,25 millibar eller ≈760 mm Hg.

#1) Blir det alltid varmare vid högtryck och svalare vid lågtryck? (Minns cykelpumpen, kompressortanken och värmepumpen i inledningen).

#2) Vi är vana vid att lufttrycket varierar. Atmosfären är lättrörlig och angränsande låg- och högtryck utjämnas genom blåst. Genom Jordens rotation kommer vindar att påverkas av Corioliseffekten, ur jordbundna perspektiv böjas av. Sett över Jorden som helhet varierar medellufttrycket väldigt lite, dock något då varma hav ökar avdunstning och varm atmosfär tar till sig mer vattenånga. https://earth.nullschool.net är en intressant sajt där du kan studera nuvarande och tidigare väderparametrar och välja de du är intresserad av. En av kombinationerna innehåller TPW, Total Precipitable Water, den totala massan av vatten per kvadratmeter. Över Östantarktis högplatå på vintern är värdet nere mot 0 gram och i tropikerna har jag sett enstaka värden uppåt 80 kg. Det låter mycket men bidraget till lufttrycket är <0.08 Pa (≈0.01 Pa/10 kg TPW)

#3) Under Lilla Istiden var det kallare och givet denna extremt begränsade modell bör lufttrycket ha varit lägre. Vad sänkte atmosfärens tryck över stora områden och under så lång tid? Lägre massa och därmed tryck antas sänka temperaturen.

#4) Har atmosfärens massa ökat sedan förindustriell tid så att temperaturökningen matchar lufttrycket?

#5) Hur skulle atmosfärens massa (”tryck”) påverkas under längre perioder av förändrad temperatur i kontinental och global skala?

---

[1] Celsiusskalan med minus- och plusgrader samt nollan vid sötvattnets fryspunkt är praktisk för dagligt bruk. Fysiker har andra krav, de vet att även negativa temperaturer representerar energi (molekylrörelser) likaväl som positiva, bara inte så mycket. De använder kelvin istället. Den utgår från den absoluta nollpunkten och räknar sedan uppåt med samma steglängd som Celsius. Sötvattnet fryser då vid 273.15 K och normal kroppstemperatur svänger runt 310 K.

[2] Till energiflödet från solen kan fogas kosmisk strålning från avlägsna källor samt ytte-pyttelite från de pågående nukleära händelserna i jordens inre. I helheten är dessa bidrag små i jämförelse med Solens.

[3] Vill du plöja i 59 sidor som dragits in så finns den här: https://tallbloke.files.wordpress.com/2017/03/n-z-paper.pdf Som ett sätt att övertyga om den vetenskapliga tillförlitligheten står på första sidan: ”Accepted for publication by a peer-rewieved journal.” Inte vilken journal det är och definitivt inte att de dragit in den.

Alla har rätt till sin egen personliga åsikt. När det gäller någorlunda komplicerade frågor är det klokt att ta intryck av de som studerat dem mer på djupet. Känner du dig kvalificerad att kritisera Kungliga Vetenskapsakademins bedömningar och ställningstaganden i klimatfrågan?

Texten i länken nedan är skriven på ett lättläst språk för nå så många som möjligt utan att förenkla för mycket. Tycker du ändå att det är svårt att läsa? Ta kontakt med de som skrivit texten och berätta vad du har problem med.

• Välj ut en avgränsad del av texten som har betydelse för framtiden.
• Kritisera på samma nivå, utan personangrepp och okvädningsord.
• Var källkritisk när du väljer stöd för dina argument.

Kommer ”framtiden” att uppskatta dina åsikter?

---

Kungliga Vetenskapsakademien: https://s3.eu-de.cloud-object-storage.appdomain.cloud/kva-image-pdf/assets/globalassets-vetenskap_samhallet-miljo_klimat-uttalanden-akademiuttalande_klimatuttalande_final_150410.pdf

Kol är ett enastående byggmaterial och energikälla för liv som vi känner det. Problem uppstår när människan väljer att använda det i långt högre utsträckning än naturen tål. Skulle du handla bränsle från samma virkeshög som när du byggde ditt hus?

It has been estimated that the solid earth as a whole contains 730 ppm of carbon, with 2000 ppm in the core and 120 ppm in the combined mantle and crust. Since the mass of the earth is 5.972×10²⁴ kg, this would imply 4360 million gigatonnes of carbon. This is much more than the amount of carbon in the oceans or atmosphere (below).

Kol att utvinna finns i jordskorpan där densiteten är betydligt lägre än i kärnan och till yttermera visso är koncentrationen nere på 120 ppm. Totalsiffran är antagligen korrekt, men räknar in kol som i allt väsentligt är oåtkomligt för mänskligheten. Summan av fast kol i mantel och jordskorpa är snarare mindre än 700 miljoner gigaton (120 miljondelar av Jordens massa).

In combination with oxygen in carbon dioxide, carbon is found in the Earth’s atmosphere (approximately 810 gigatonnes of carbon) and dissolved in all water bodies (approximately 36,000 gigatonnes of carbon).

Vi mäter koldioxid i atmosfären där koncentrationen stigit från förindustriell tid (cirka 280 ppm) till nuvarande dryga 415 ppm, en ökning med nära 50% till nuvarande 810 Gt kol. Koldioxid i atmosfären löser sig i vatten till jämvikt och Jordens samlade (flytande) vatten innehåller då drygt 44 gånger mer kol än atmosfären, cirka 36 000 Gt!

När temperaturen stiger sjunker koldioxidens löslighet vilket motverkar havens hittillsvarande förmåga att utgöra en kolsänka.

Carbon in the biosphere has been estimated at 550 gigatonnes but with a large uncertainty, due mostly to a huge uncertainty in the amount of terrestrial deep subsurface bacteria.

Det finns positiva tankar, men enligt min mening överoptimistiska, att plantering av skogar och annan växtlighet ska återföra rejäla mängder kol till jordens mull-lager. Enligt citatet ovan finns ”bara” 2/3 av kol i biosfären jämfört med atmosfären. Det är kol i biosfären som försörjer livet.

Jordens öknar utgör cirka 15% av landarean* och skulle vi lyckas plantera dem i samma utsträckning som Jorden i övrigt så ökar kolupptaget i proportion till det, långt mindre än behovet. Till det kommer att öknar saknar rimlig vattenförsörjning så där är det likafullt kört.

Hydrocarbons (such as coal, petroleum, and natural gas) contain carbon as well. Coal ”reserves” (not ”resources”) amount to around 900 gigatonnes with perhaps 18,000 Gt of resources. Oil reserves are around 150 gigatonnes. Proven sources of natural gas are about 175×10¹² cubic metres (containing about 105 gigatonnes of carbon), but studies estimate another 900×10¹² cubic metres of ”unconventional” deposits such as shale gas, representing about 540 gigatonnes of carbon.

När vatten fryser till is ökar volymen med ungefär 10%, det bildas mellanrum mellan vattenmolekylerna. De kan fyllas med annat, t.ex. det enklaste kolvätet, metan, lagren kallas metanhydrat, (metan fångat av vatten).

Carbon is also found in methane hydrates in polar regions and under the seas. Various estimates put this carbon between 500, 2500 Gt, or 3,000 Gt.

Överallt där flerårig tjäle eller frusna havsbottnar (t.ex. grunda kontinentalsocklar som sträcker sig in i Arktiska Oceanen) täcker gångna tiders biosfär fångas metan som sipprar upp underifrån där anaeroba bakterier bearbetar dess kol. Under dessa ”lock” finns ytterligare kol som bakterier kan fortsätta bearbeta för att fylla sina egna energibehov. I ytliga kollager i anslutning till atmosfären ökar chansen att aeroba bakterier (använder syre) kommer till. De producerar, som djur inklusive människor, koldioxid direkt.

Varje enskild metanmolekyl har drygt 80 gånger så hög växthuseffekt som en koldioxidmolekyl men bryts på sikt (halveringstid på tiotals år) ned till koldioxid och vatten. ”Nyutsläppt” metan ur metanhydrat eller den underliggande tidigare biosfären där anaeroba bakterier härskar är därför oerhört aktivt. Håll därför lite koll på varierande metan i och runt Arktis. Vindarna blandar naturligtvis ut det i atmosfären, men tillfälliga toppar kan komma när ”naturen släpper sig”.

---

Källa: https://en.wikipedia.org/wiki/Carbon

*) Jag räknar inte in den största öknen av dem alla, den som täcker Östantarktis. Där lär planteringar inte ha någon som helst framtid. Däremot inkluderar jag stenöknar då jag saknar uppgifter om deras utbredning. Källor: https://sv.wikipedia.org/wiki/Öken och https://en.wikipedia.org/wiki/Desert

1 Gigaton (Gt) är 10⁹ ton.

År 1970 startade sovjetiska geologer ett jätteprojekt – att borra så djupt de kunde. Tretton år senare hade de kommit 12 261 m ner i jordskorpan, där en temperatur på 180 grader tvingade dem att avbryta borrningen.

Oljeutvinning har inneburit betydligt längre borrhål men stora delar av dem går horisontellt (i sidled) men djupen håller sig inom 12000 – 13000 meter.

De djupaste kolgruvorna sträcker sig ungefär 1500 meter ner i jordskorpan.

Jordens radie är cirka 6370 km. Varje 1000 meter gruva eller borrhål utgör knappa 0,016% av radien.

Det förekommer de som anser att växthusgaser (GHG) har lågt eller till och med inget inflytande på värmestrålning från Jorden och ut i rymden trots att Jordens medeltemperatur är +15°C istället för – 18°C som skulle råda utan hjälp av GHG. Skälet anses vara att de små mängderna saknar betydelse. Växthusgaser såväl som förnekare är intressanta och jag fortsätter utmana tvivlarna.

Värmestrålning (IR, infraröd strålning), synligt ljus och UV (ultraviolett strålning) är i grunden samma elektromagnetiska strålning, det som skiljer är frekvens och därmed energi per foton.

Fotoner med hög energi, t.ex. UV-C, är joniserande, kan slå loss en elektron så ordentligt att den lämnar sin atom eller molekyl som då blir en positivt laddad jon, därav beteckningen. Högt i atmosfären bildas O₃, ozon, till följd av sådan UV-strålning, se förklaring nedan.

Fotoner med medelhög energi som finns i synligt ljus reagerar inte med kväve, syre och argon som utgör 99.9 % av atmosfären. Elektronerna i de gaserna är så hårt bundna att synligt ljus inte förmår rubba (excitera) dem. Det gör torr och ren luft genomskinlig.

Fotoner med lägre energi (IR-strålning, värme) kan skapa olika typer av vibrationer i molekyler med minst tre atomer. Jag har skrivit om det tidigare och planerar att återkomma mer i detalj.

Despite the small amount of O₃, no solar radiation penetrates to the lower atmosphere at wavelengths < 310 nm (because of large absorption cross-sections of O₃); Källa: http://irina.eas.gatech.edu/EAS8803_Fall2009/Lec6.pdf

Om det stämmer att ozon är helt ogenomträngligt för UV <310 nm vet jag inte, mina källor har något olika åsikter, men ett svårpasserat hinder är det åtminstone.

Ninety percent of the ozone in the atmosphere sits in the stratosphere, the layer of atmosphere between about 10 and 50 kilometers altitude. The natural level of ozone in the stratosphere is a result of a balance between sunlight that creates ozone and chemical reactions that destroy it. Ozone is created when the kind of oxygen we breathe—O₂—is split apart by sunlight into single oxygen atoms. Single oxygen atoms can re-join to make O₂, or they can join with O₂ molecules to make ozone (O₃). Ozone is destroyed when it reacts with molecules containing nitrogen, hydrogen, chlorine, or bromine. Some of the molecules that destroy ozone occur naturally, but people have created others.

The total mass of ozone in the atmosphere is about 3 billion metric tons. That may seem like a lot, but it is only 0.00006 percent of the atmosphere. The peak concentration of ozone occurs at an altitude of roughly 32 kilometers (20 miles) above the surface of the Earth. At that altitude, ozone concentration can be as high as 15 parts per million (0.0015 percent).

Undrar just om de som tvivlar på betydelsen av växthusgaser är lika kompakt okunniga om ozonets skyddande verkan? Bilden ovan visar den ungefärliga fördelningen av ozon i atmosfären på olika höjder, i texten nämns att koncentrationen kan vara upp till 15 ppm. Detta kan ställas i perspektiv att den nuvarande koldioxidandelen i atmosfären är 415 ppm eller mer. Om andelen koldioxid i atmosfären är overksamt låg, hur kan då 6 ppm ozon göra skillnad, 1/70 av koldioxiden?

---

https://ozonewatch.gsfc.nasa.gov/facts/SH.html

När saltvatten fryser sker det vid temperaturer väl under noll grader Celsius (cirka -1.8 C). I isen bildas små bubblor med flytande koncentrerat saltvatten. Dessa är försvagningar av den färska isen och gör den förhållandevis lätt att bryta upp av såväl isbrytare som vattenströmmar och vågor.

Under isbildningen är det kallare på ytan, en temperaturgradient från kanske -20 grader eller kallare närmast atmosfären som sedan stiger mot -1.8 C där isen möter havsvattnet på undersidan.

Vattnet i den övre delen av de små bubblorna fryser av den ”passerande kylan”, trycket ökar och pressar så sakta innehållet dit hållfastheten är lägre (temperaturen högre), alltså nedåt. Detta pågår ständigt när och där isen är kallare upptill. Andelen hållfast ”sötvattensis” ökar därför ju längre tillfrysningen pågår och i stark kyla.

När upptiningen börjar framåt vårkanten sker den i första hand där energitillskottet är som störst, i kontakt med ”varma” havsströmmar. Vi må uppleva varm luft som energirik men den är intet jämfört med det vi uppfattar som iskallt vatten. Isen töar underifrån där det bara krävs -1.8 C och frigör samtidigt de återstående saltvattensbubblorna. Den flytande is som finns kvar slutet av smältsäsongen i mitten av september är därför hållfast sötvattensis som smälter först vid noll grader.

Om tillfrysningen nästa säsong inkluderar återstående sötvattensdominerad is så blir det ett tillskott till flerårsis. Den är betydligt hållfastare och tål mer värme innan den smälter. Den långvariga trenden av minskande havsis som täcker Arktiska Oceanen har tärt hårt på den motståndskraftigare flerårsisen. Märk väl att grafiken nedan visar isvolymen, inte bara utbredningen som föredras av ”sitt-still-i-båten-människor”.

Hur kan citaten nedan spridas vidare? Det finns mer därifrån det kommer men det får räcka för denna gång. Vilken förklaringsmodell ligger till grund för de tre citerade tankevurporna nedan?

”H2O har en vikt på 18.02 g/mol medans CO2 har en vikt på 44.01 g/mol, alltså är koldioxid ungefär 2.5 gånger tyngre än vattenångan.”

En liten del av atmosfären utgörs av argon med molekylvikten 39. För den finns inga begränsningar att färdas uppåt i atmosfären. Molekylerna i atmosfären blandas genom termik och knuffas dessutom runt av Brownska rörelser, det är bara under speciella omständigheter (absolut stillhet och inte en gnutta värmekonvektion) man kan skikta gaser en kort stund. Skilj mellan osynlig vattengas och vattenånga. Synlig vattenånga och dimma är kolloider, små samlingar av molekyler, i detta fall vatten.

”CO2 räknas visserligen till en av växthusgaserna men är en av de minst effektiva växthusgaserna på grund av sin atomvikt, det kommer nämligen inte upp i atmosfären utan ramlar bara ner till marken.”

Om det är sant, hur kan det finnas växtlighet (tänk på koldioxid som ”livets gas”) ovanför dalarna och högt upp i berg?

Berg har i huvudsak en lutning, nedåt uppifrån sett. Faller regn i tillräcklig mängd samlas det i rännilar, bäckar etc. Om koldioxiden ”ramlar ner” skulle något liknande hända. Finns tecken på sådant eller är det ”hitte-på”, otyglade fantasier? Hur kan man mäta koldioxidhalten på vulkanen Mauna Loa?

Vattenånga är begränsad i höjdled, den kondenserar till droppar och/eller is beroende på latitud och höjd. När deras täthet matchar eller överstiger kraften i de uppvindar som förde vattenångan dit så blir det moln respektive nederbörd. Koldioxiden har inga sådana begränsningar på höjder liknande vattenångans, först vid -78,5 °C sublimerar den i mesosfären på 70-80 km höjd. Om och när det sker bildas vita kristaller av ”torris” som reflekterar solljus efter samma mönster som kännetecknar Venus höga albedo (reflektionsförmåga)

”Ytterligare på mänsklighetens samlade utsläpp av CO2 genom alla tider motsvarar vad ett enda medelstort vulkanutbrott släpper ut.”

645 miljoner ton är mycket, inte tu tal om det, men i jämförelse med människors utsläpp från fossila källor om 29 miljarder ton per år är det 2.22%. Se länken här under för ytterligare förklaring.

In fact, even if we include the rare, very large volcanic eruptions, like 1980’s Mount St. Helens or 1991’s Mount Pinatubo eruption, they only emitted 10 and 50 million tons of CO2 each, respectively. It would take three Mount St. Helens and one Mount Pinatubo eruption every day to equal the amount that humanity is presently emitting.

Det krävs tre utbrott som Mount St. Helens och en Mount Pinatubo per dag för att matcha människors nuvarande utsläpp av koldioxid från fossila källor!

Hur mycket koldioxid andas mänskligheten ut? Koldioxid i utandningsluft är proportionellt till energianvändningen, se andra länken nedan. Varje 2000 kcal mat innehåller 200 gram kol och ändar i 0.73 kg koldioxid. Multiplicera med 7 miljarder människor så blir det 511000 ton/dygn, 186.5 miljoner ton/år, knappt 1/3 av det som släpps av vulkaner och likvärdigt.

Varje kilo fettväv (inklusive ”logistikvävnad”) representerar 7500 kcal där 1000 kcal innehåller 100 gram kol. Varje kilo (vit) fettväv, behövlig eller djupt oönskad, innehåller 0,75 kg (svart) kol. (Det finns även brunt fett.)

Feta människor är därför kolsänkor. Så länge livet varar.

Hur många kilometer kan du köra en ordinär fossilbil innan koldioxidutsläppen överstiger ditt dagliga från utandning? (Tips: Ytterst få har utsläpp <100 g/km).

---

https://urminsynvinkel.wordpress.com/2019/06/23/vulkaner-och-koldioxid/

https://urminsynvinkel.wordpress.com/2019/10/14/kol-istallet-for-kalorier-om-du-vill-rakna/

”>

Ett argument avsett att förminska mänsklighetens roll och ansvar för pågående förändringar i klimatet är svepande referenser till Milanković-cykler. Jag har berört dem tidigare i Milanković-cykler och klimat. Milanković har getts äran men andra föregick honom, bland andra James Croll.

James Croll, FRS, (2 January 1821 – 15 December 1890) was a 19th-century Scottish scientist who developed a theory of climate change based on changes in the Earth’s orbit.

Croll’s work was widely discussed, but by the end of the 19th century, his theory was generally discredited. However, the basic idea of orbitally-forced insolation variations influencing terrestrial NASA om Milankovic-cyklers – now known generally as Milankovitch cycles – was further developed by Milutin Milankovitch and eventually, in modified form, triumphed in 1976.

Deras resonemang bygger på att Jordens bana runt solen inte är konstant utan varierar enligt förutsägbara mönster. De tre komponenter som tillsammans bygger effekten förlöper kontinuerligt, det förekommer inga abrupta hopp och deras respektive cykeltider är som kortast 41 000 år och som längst 416 000 år.

Tillsammans resulterar de i variationer i infallande solljus där kutymen (infört av Milanković) är att ange den ovanför atmosfären vid 65° N, ungefär i höjd med Piteå.

Bilden nedan kommer från iskärnor som samlats av den ryska forskningsstationen Vostok i Antarktis. Bilden är komplex men de nedersta två kurvorna är intressantast i detta sammanhang.

Den nedersta visar insolationen (Solens instrålning mot Jorden) vid 65° N. Den är slutresultatet av Milanković-cyklerna och som du ser är variationerna över tid lugna. [1] Om vi antar att den moderna människan har sitt ursprung för 200 000 år sedan (8 000 25-åriga generationer) så finns 9 toppar inom den tidsrymden. Två av dem vid -30 000 och -60 000 år är ganska ”bleka”. Ungefär vid den tiden var människans expansion ut från Afrika i full gång och gynnades möjligen av stabiliteten.

Nutid ligger till vänster och visar att insolationen minskat de senaste 10-12 000 åren. Skalorna är grova och det är (för mig) svårt att bedöma om kurvan fortsätter neråt eller är på väg att vända.

Anser du att insolationen är den enda eller åtminstone den helt dominerande faktorn som styr klimatet på Jorden? Fundera lite extra på vad som gör att temperaturen (via två olika kurvor) varierar långt oftare och mer abrupt än Solen verkar motivera.

Andra kurvan nerifrån är riktigt intressant! Den visar andelen av syreisotopen ¹⁸O redovisad i promille men till vad nytta?

Vattenmolekyler, H₂O, avdunstar lättare när deras rörelseenergi (temperatur) är tillräcklig för att frigöra sig från vattnet. Vattenmolekyler som byggs av den lättare syreisotopen ¹⁶O når lättare ”flykthastigheten” (vid lägre temperatur) än de som innehåller ¹⁸O. Nederbörd i form av snö som avlagras på det Antarktiska istäcket innehåller därför större andel ¹⁸O när temperaturen i vattnen som resulterar i vattenånga/moln är högre. Jämför gärna ¹⁸O-kurvan med den röda högre upp som anger temperaturer mätta med andra metoder.

Inte för att jag förväntar mig att ”sitt-lugnt-i-båten-människor” bryr sig om den översta blå kurvan, men för alla andra visar den andelen CO₂ i atmosfären.

Since orbital variations are predictable, any model that relates orbital variations to climate can be run forward to predict future climate, with two caveats: the mechanism by which orbital forcing influences climate is not definitive; and non-orbital effects can be important (for example, Human impact on the environment principally increases in greenhouse gases result in a warmer climate.

Läs citatet sakta och tillräckligt många gånger för att förstå dess innehåll.

---

[1] ‘Vadå lugn? Kurvan svänger ju av bara den!’

• Tidsaxeln går över 420 000 år och variationen i insolationen är angiven i Joule.
• Variationen anges per kvadratmeter.
• 1 kalori (inte ‘matkalori’ som är tusen gånger större) = 4.184 J

Grafiken redovisar ytterligare två intressanta fakta, nertill ser vi antal år före nutid och i överkant hur djupt man borrar för att nå dit. De tidigaste 50 000 åren ryms inom ett lager på 100 meter medan de senaste kräver 700 meter. En del av detta kan bero på det höga trycket men kanske även geotermisk värme.

Bonusmaterial https://climatefeedback.org/claimreview/earths-orbit-cannot-explain-modern-climate-change/ och https://hoax-alert.leadstories.com/3470853-fake-news-nasa-not-admit-climate-change-occurs-because-of-changes-in-earths-solar-orbit.html
Mer läsning: NASA om Milankovic-cykler

Blir du förbluffad av inledningen i videon? Den illustrerar vattnets förmåga att transportera och lagra värme. Satsa knappa 2 minuter, den vetgirige kanske fortsätter.

Ungefär 90% av den extra värmeenergi som ökningen av växthusgaser förorsakar absorberas i haven och transporteras i dess strömmar. De senare kan uppfattas som havens motsvarighet till vindar, men med avgörande skillnader.

• Kontinenter och landmassor är oöverstigliga hinder för vattenströmmar medan vindar påverkas mindre.
• Vatten transporterar betydligt mer termisk energi även om det sker långsammare.
• Vattenströmmar är långtidsstabila jämfört med vindar.
• Vattenströmmar utjämnar skillnader i termisk energi mellan olika delar av haven, värme förs mot polartrakter och kyla därifrån bringar, än så länge, rimligare temperaturer i riktning mot ekvatorialområdena.

Givet att mer strålningsenergi från solen lagras i haven jämfört med tidigare är nettoomfördelningen av termisk energi riktad från varma mot kalla trakter. Som videon visar är vattnets lagrings- och transportförmåga av termisk energi förbluffande.

Hur varm skulle atmosfären i medeltal (nu är den +15°C) vara om t.ex. hälften av den energi haven nu lagrar istället hamnar i luften? Jag har inget svar, har du?