Hur kan citaten nedan spridas vidare? Det finns mer därifrån det kommer men det får räcka för denna gång. Vilken förklaringsmodell ligger till grund för de tre citerade tankevurporna nedan?

”H2O har en vikt på 18.02 g/mol medans CO2 har en vikt på 44.01 g/mol, alltså är koldioxid ungefär 2.5 gånger tyngre än vattenångan.”

En liten del av atmosfären utgörs av argon med molekylvikten 39. För den finns inga begränsningar att färdas uppåt i atmosfären. Molekylerna i atmosfären blandas genom termik och knuffas dessutom runt av Brownska rörelser, det är bara under speciella omständigheter (absolut stillhet och inte en gnutta värmekonvektion) man kan skikta gaser en kort stund. Skilj mellan osynlig vattengas och vattenånga. Synlig vattenånga och dimma är kolloider, små samlingar av molekyler, i detta fall vatten.

”CO2 räknas visserligen till en av växthusgaserna men är en av de minst effektiva växthusgaserna på grund av sin atomvikt, det kommer nämligen inte upp i atmosfären utan ramlar bara ner till marken.”

Om det är sant, hur kan det finnas växtlighet (tänk på koldioxid som ”livets gas”) ovanför dalarna och högt upp i berg?

Berg har i huvudsak en lutning, nedåt uppifrån sett. Faller regn i tillräcklig mängd samlas det i rännilar, bäckar etc. Om koldioxiden ”ramlar ner” skulle något liknande hända. Finns tecken på sådant eller är det ”hitte-på”, otyglade fantasier? Hur kan man mäta koldioxidhalten på vulkanen Mauna Loa?

Vattenånga är begränsad i höjdled, den kondenserar till droppar och/eller is beroende på latitud och höjd. När deras täthet matchar eller överstiger kraften i de uppvindar som förde vattenångan dit så blir det moln respektive nederbörd. Koldioxiden har inga sådana begränsningar på höjder liknande vattenångans, först vid -78,5 °C sublimerar den i mesosfären på 70-80 km höjd. Om och när det sker bildas vita kristaller av ”torris” som reflekterar solljus efter samma mönster som kännetecknar Venus höga albedo (reflektionsförmåga)

”Ytterligare på mänsklighetens samlade utsläpp av CO2 genom alla tider motsvarar vad ett enda medelstort vulkanutbrott släpper ut.”

645 miljoner ton är mycket, inte tu tal om det, men i jämförelse med människors utsläpp från fossila källor om 29 miljarder ton per år är det 2.22%. Se länken här under för ytterligare förklaring.

In fact, even if we include the rare, very large volcanic eruptions, like 1980’s Mount St. Helens or 1991’s Mount Pinatubo eruption, they only emitted 10 and 50 million tons of CO2 each, respectively. It would take three Mount St. Helens and one Mount Pinatubo eruption every day to equal the amount that humanity is presently emitting.

Det krävs tre utbrott som Mount St. Helens och en Mount Pinatubo per dag för att matcha människors nuvarande utsläpp av koldioxid från fossila källor!

Hur mycket koldioxid andas mänskligheten ut? Koldioxid i utandningsluft är proportionellt till energianvändningen, se andra länken nedan. Varje 2000 kcal mat innehåller 200 gram kol och ändar i 0.73 kg koldioxid. Multiplicera med 7 miljarder människor så blir det 511000 ton/dygn, 186.5 miljoner ton/år, knappt 1/3 av det som släpps av vulkaner och likvärdigt.

Varje kilo fettväv (inklusive ”logistikvävnad”) representerar 7500 kcal där 1000 kcal innehåller 100 gram kol. Varje kilo (vit) fettväv, behövlig eller djupt oönskad, innehåller 0,75 kg (svart) kol. (Det finns även brunt fett.)

Feta människor är därför kolsänkor. Så länge livet varar.

Hur många kilometer kan du köra en ordinär fossilbil innan koldioxidutsläppen överstiger ditt dagliga från utandning? (Tips: Ytterst få har utsläpp <100 g/km).

---

https://urminsynvinkel.wordpress.com/2019/06/23/vulkaner-och-koldioxid/

https://urminsynvinkel.wordpress.com/2019/10/14/kol-istallet-for-kalorier-om-du-vill-rakna/

”>

Ett argument avsett att förminska mänsklighetens roll och ansvar för pågående förändringar i klimatet är svepande referenser till Milanković-cykler. Jag har berört dem tidigare i Milanković-cykler och klimat. Milanković har getts äran men andra föregick honom, bland andra James Croll.

James Croll, FRS, (2 January 1821 – 15 December 1890) was a 19th-century Scottish scientist who developed a theory of climate change based on changes in the Earth’s orbit.

Croll’s work was widely discussed, but by the end of the 19th century, his theory was generally discredited. However, the basic idea of orbitally-forced insolation variations influencing terrestrial NASA om Milankovic-cyklers – now known generally as Milankovitch cycles – was further developed by Milutin Milankovitch and eventually, in modified form, triumphed in 1976.

Deras resonemang bygger på att Jordens bana runt solen inte är konstant utan varierar enligt förutsägbara mönster. De tre komponenter som tillsammans bygger effekten förlöper kontinuerligt, det förekommer inga abrupta hopp och deras respektive cykeltider är som kortast 41 000 år och som längst 416 000 år.

Tillsammans resulterar de i variationer i infallande solljus där kutymen (infört av Milanković) är att ange den ovanför atmosfären vid 65° N, ungefär i höjd med Piteå.

Bilden nedan kommer från iskärnor som samlats av den ryska forskningsstationen Vostok i Antarktis. Bilden är komplex men de nedersta två kurvorna är intressantast i detta sammanhang.

Den nedersta visar insolationen (Solens instrålning mot Jorden) vid 65° N. Den är slutresultatet av Milanković-cyklerna och som du ser är variationerna över tid lugna. [1] Om vi antar att den moderna människan har sitt ursprung för 200 000 år sedan (8 000 25-åriga generationer) så finns 9 toppar inom den tidsrymden. Två av dem vid -30 000 och -60 000 år är ganska ”bleka”. Ungefär vid den tiden var människans expansion ut från Afrika i full gång och gynnades möjligen av stabiliteten.

Nutid ligger till vänster och visar att insolationen minskat de senaste 10-12 000 åren. Skalorna är grova och det är (för mig) svårt att bedöma om kurvan fortsätter neråt eller är på väg att vända.

Anser du att insolationen är den enda eller åtminstone den helt dominerande faktorn som styr klimatet på Jorden? Fundera lite extra på vad som gör att temperaturen (via två olika kurvor) varierar långt oftare och mer abrupt än Solen verkar motivera.

Andra kurvan nerifrån är riktigt intressant! Den visar andelen av syreisotopen ¹⁸O redovisad i promille men till vad nytta?

Vattenmolekyler, H₂O, avdunstar lättare när deras rörelseenergi (temperatur) är tillräcklig för att frigöra sig från vattnet. Vattenmolekyler som byggs av den lättare syreisotopen ¹⁶O når lättare ”flykthastigheten” (vid lägre temperatur) än de som innehåller ¹⁸O. Nederbörd i form av snö som avlagras på det Antarktiska istäcket innehåller därför större andel ¹⁸O när temperaturen i vattnen som resulterar i vattenånga/moln är högre. Jämför gärna ¹⁸O-kurvan med den röda högre upp som anger temperaturer mätta med andra metoder.

Inte för att jag förväntar mig att ”sitt-lugnt-i-båten-människor” bryr sig om den översta blå kurvan, men för alla andra visar den andelen CO₂ i atmosfären.

Since orbital variations are predictable, any model that relates orbital variations to climate can be run forward to predict future climate, with two caveats: the mechanism by which orbital forcing influences climate is not definitive; and non-orbital effects can be important (for example, Human impact on the environment principally increases in greenhouse gases result in a warmer climate.

Läs citatet sakta och tillräckligt många gånger för att förstå dess innehåll.

---

[1] ‘Vadå lugn? Kurvan svänger ju av bara den!’

• Tidsaxeln går över 420 000 år och variationen i insolationen är angiven i Joule.
• Variationen anges per kvadratmeter.
• 1 kalori (inte ‘matkalori’ som är tusen gånger större) = 4.184 J

Grafiken redovisar ytterligare två intressanta fakta, nertill ser vi antal år före nutid och i överkant hur djupt man borrar för att nå dit. De tidigaste 50 000 åren ryms inom ett lager på 100 meter medan de senaste kräver 700 meter. En del av detta kan bero på det höga trycket men kanske även geotermisk värme.

Bonusmaterial https://climatefeedback.org/claimreview/earths-orbit-cannot-explain-modern-climate-change/ och https://hoax-alert.leadstories.com/3470853-fake-news-nasa-not-admit-climate-change-occurs-because-of-changes-in-earths-solar-orbit.html
Mer läsning: NASA om Milankovic-cykler

Blir du förbluffad av inledningen i videon? Den illustrerar vattnets förmåga att transportera och lagra värme. Satsa knappa 2 minuter, den vetgirige kanske fortsätter.

Ungefär 90% av den extra värmeenergi som ökningen av växthusgaser förorsakar absorberas i haven och transporteras i dess strömmar. De senare kan uppfattas som havens motsvarighet till vindar, men med avgörande skillnader.

• Kontinenter och landmassor är oöverstigliga hinder för vattenströmmar medan vindar påverkas mindre.
• Vatten transporterar betydligt mer termisk energi även om det sker långsammare.
• Vattenströmmar är långtidsstabila jämfört med vindar.
• Vattenströmmar utjämnar skillnader i termisk energi mellan olika delar av haven, värme förs mot polartrakter och kyla därifrån bringar, än så länge, rimligare temperaturer i riktning mot ekvatorialområdena.

Givet att mer strålningsenergi från solen lagras i haven jämfört med tidigare är nettoomfördelningen av termisk energi riktad från varma mot kalla trakter. Som videon visar är vattnets lagrings- och transportförmåga av termisk energi förbluffande.

Hur varm skulle atmosfären i medeltal (nu är den +15°C) vara om t.ex. hälften av den energi haven nu lagrar istället hamnar i luften? Jag har inget svar, har du?

Är detta påhittat eller händer det? Om det händer, vad beror det främst på? Frågan är riktad till de som eventuellt har kunskaper nog att svara. Notera att det är den näst minsta sedan mätningar inleddes.

Det finns flera sätt att betrakta havsisen i Arktiska oceanen.

• Mät ytan av isen. I princip allt ljust i videon.
• Mät ytan av isen och registrera hur gammal den är. Årsis är tunn och smälter vid lägre temperatur beroende på högre saltinnehåll. Två- och flerårig is är mer motståndskraftig. I rörliga bilder syns den tunnare årsisen i gråare toner.
• Mät volymen (massan) av isen som redovisas i diagrammet här under.

Det är stor skillnad i mängden kyla (låg energi) som binds i ett tjockt istäcke jämfört med ett tunt. Å andra sidan ska vi inte underskatta den positiva effekten av ens ett tunt lager, gärna med snö på. Alla öppna vatten suger upp värmande solstrålar medan snö reflekterar ungefär 80%.*

Bonusmaterial med isforskaren sedan 1978, Claire Parkinson. Undrar just om hon anses som ”riktig forskare”** av de som inte accepterar vetenskap som källa för information.

---

*) Reflektionsförmågan mäts som albedo. Liten reflektion innebär att strålningen absorberas av ytan som i sin tur värms upp. En utförligare förklaring här.

**) Förslag till CV för Claire Parkinson: https://en.wikipedia.org/wiki/Claire_Parkinson, https://women.nasa.gov/claire-parkinson/, https://byrd.osu.edu/celebrate-women/speakers/claire-parkinson

När tror du att Manhattan och Maldiverna är dränkta?

Fråga från en vetenskapsjournalist

När är en plats/område dränkt? Jag kan tänka mig flera definioner/scenarier att överväga.

#1 När områdets högsta punkt ständigt överskvalpas av vatten, som en kal klippa i Stockholms ytterskärgård.

#2 När en betydande del av bebyggda eller brukade delar inklusive vägar och annan infrastruktur står under vatten, välj själv hur stor andel som är gränsvärdet.

#3 När kostnader och arbete för underhåll på grund av vatten blir orimliga.

#4 När egendomsförsäkringar blir för kostsamma, kanske inte ens tecknas?

#5 Vad gäller Manhattan, när tunnelbanan inte längre kan dräneras på ett säkert sätt. (delmängd av #3)

#6 När avloppssystemen inte längre fungerar, helt eller delt. (delmängd av #3)

#7 Gäller det ”normalvattenstånd” eller högvatten beroende på vågor i kombination med tidvatten?

#8 Ska man ta hänsyn till starka vindar (orkaner eller andra benämningar) som driver vatten? ENSO (El Ninjo, La Ninja) beror på långtidsvindar som driver ytvatten från Chile och över mot t.ex. Filippinerna och höjer vattenståndet med halvmetern. Det är inga särskilt starka vindar men varaktiga.

#9 Ska man ta hänsyn till att de starka lågtrycken i orkaners centrum ”suger upp vattenytan”? Det är möjligen den enskilt kraftfullaste nivåhöjaren.

Frågan innehåller fler parametrar och är för komplicerad för mig att besvara. New York State Department of Environmental Conservation har mer uppgifter.

Vad säger ”sitt-lugnt-i-båten-sidan” och vad baserar man sig på?
https://en.wikipedia.org/wiki/Hurricane_Sandy

Det följande rör frågan om Maldiverna: Allt vatten attraheras av Jordens gravitation, där är vi sannolikt överens. Plattjordstroende som ev. läser detta kan ha en avvikande åsikt, de godkänner vanligen inte begreppet gravitation.

Kraften som uppstår mellan två massor, i detta sammanhang Jorden och vatten, sammanfattades av Newton i en formel där massorna, deras avstånd från varandra samt en konstant (G) ingår. Einsteins senare version byggde på hans generella relativitetsteori samt andra parametrar. Samma slutresultat för på Jorden förekommande gravitationsfält och hastigheter.

Är då Jordens gravitation konstant överallt? Nej, den varierar beroende på Jordskorpans sammansättning. På land kan man naturligtvis mäta värdet men på vattenytor, hav och större, blir det särskilt intressant.

Vatten attraheras mot områden där gravitationen är större, naturligtvis gäller även det omvända. -Skillnaderna-, anomalierna, i gravitation är små, därför anges den i ett särskilt mått, Gal och delar av det, milliGal och mikroGal.

Havsnivåhöjningen fördelas därför ojämlikt, de som lever med ordinär eller högre gravitation får mer än de med låg gravitation. När du läser om Gal ser du en animerad grafik av Jordens anomalier i gravitationen. Den är producerad av mätdata från GRACE, en satellit anpassad för gravitationsmätningar.

Du ser ett stort område i blått söder om Indien där Maldiverna är utspridda. Ju mörkare blått dess lägre gravitation. Maldiverna ”får” sannolikt mindre av havsnivåhöjningen än Jorden i genomsnitt. Till detta ska fogas alternativen om ”dränkt” från början av kommentaren. Bortsett från översvämning av tunnelbanor.

Vilken åsikt har ”sitt-stilla-i-båten-sidan” om Maldivernas framtid? Vad baserar man sig på?

På kunskapsnivån som visas i videon inser man sina begränsningar. I klimatsammanhang tycks sådan självinsikt vara bortblåst.

Här en längre video i samma ämne. Sist i presentationen nämner han att ett av de framtida teleskopen kommer att sammanställa data som läggs ut på Internet för alla att förfoga över

Något liknande sker redan i klimatsammanhang där data från ett stort antal satelliter sammanställs och du själv kan välja vad du är intresserad av. Klicka nere till vänster i startbilden så dyker en omfattande meny upp där du kan välja och kombinera parametrar. Du kan zooma och vrida globen samt välja tidpunkt. Klicka på platser så presenteras valda data och om du störs av den stora menyn, klicka på earth så krymper den ner till enbart datafältet.

https://earth.nullschool.net

Undrar hur mycket koldioxid som avges av att 7 miljarder människor bara andas helt normalt?

En kostrådgivare ställde frågan och som utgångspunkt och förslag till förenklingar föreslog jag följande:

Bortse från att en ren glukoskost är sanslös, räkna på det som ett exempel. 

Antag att medelbehovet för människor är baserat på att ”andas normalt” (ingen fysisk ansträngning) och alla, även de många som svälter, konsumerar 2000 kcal/dag. Med utbildning som kostrådgivare bör du komma till en rimlig uppskattning att multiplicera med jordens befolkning. 

Vill du hellre räkna på en vettigare kost och annan percapitakonsumtion så är det OK för mig.

Såhär resonerar jag; allt vi kallar mat har sitt ursprung i fotosyntesen där klorofyll bearbetar koldioxid, vatten och ljusenergi till en enkel sockerart samt frigör syre.

Förloppet vänds i vår och andra djurs metabolism, vi kombinerar ”socker” med syre, utvinner energi och vatten samt avger koldioxid. Detta är nettoeffekter, i verkligheten finns även andra mellanliggande led där det ursprungliga ”sockret” blir musslor, griskött, honung och ”havremjölk”, du kan själv komplettera listan. Dessa mellanliggande steg kan raffinera ursprunget men innebär även förluster på vägen.

2000 kcal i form av ”socker”* är 500 gram varav 0,4 viktdelar kol, 200 gram. Samma mängd kol finns i utandningsluften givet att du inte sparar den som t.ex. fett**.

En dags konsumtion av 500 gram ”socker” resulterar alltså i ungefär 730 gram koldioxid. Multiplicera med 7 miljarder så får du svaret på frågan.

Hela resonemanget bygger på energiomsättning av ett enkelt och välkänt ämne. Av olika skäl väljer vi andra och betydligt förnuftigare sammansättningar av maten, men givet att målet är 2000 kcal/dag så är det 200 gram kol i maten som gäller.

Följdfundering: Hur långt kan du köra en ordinär förbränningsmotordriven bil med utsläpp av 130 gram koldioxid/km baserat på ett dygnsutsläpp från en stillsam människa?

---

Molekylvikten för C₆H₁₂O₆ (glukos) är 180 varav kolet står för 72, = 40 vikt%

Molekylvikten för CO₂ (koldioxid) är 44 varav kolet står för 12, ungefär 27 vikt%.

*) Jag tillstår att det är en sanslös ”kost” men är du kompetent nog att förbättra den så gör det gärna. I slutändan kommer du likafullt till samma slutresultat vad gäller människans koldioxidproduktion från tallrik till andningsluft.

**) Fett är den kolrikaste formen av energilagring kroppen har, 9 kcal/gram jämfört med 4 kcal/gram för ”socker”

Växthusgaser spelar pin-ball med IR-fotoner (värme). Dess molekyler reagerar, likt stämgafflar, på olika [1] frekvenser. När de vibrerar [2] sprids värmen vidare till omgivningen.

Men det är ynka 400 miljondelar koldioxid i atmosfären, det är ju nästan ingenting!

Alla sifferuppgifter i fortsättningen är ungefärliga men avviker föga från de faktiska. Vid havsytans nivå är lufttrycket 1 kg/cm². Luften består av 78% kväve (N₂ med molekylvikten Mv=28), 21% syre (O₂, Mv =32), 0,9% argon (Ar, atomvikt=40) resten diverse gaser med 0,04% koldioxid (CO2, Mv=44). Molekyl- och atomvikter är tillräckligt lika för att jämföras med varandra.

Kemister använder begreppet Mol. Det är antalet atomer eller molekyler som finns i ett ämne. Syrgas har molekylvikten 32 och 32 gram består då av 6.02 * 10²³ molekyler (Avogadros tal).

Exempel: Antag att Jordens befolkning är 6.02 miljarder (jo, jag vet att det är fler men vill göra exemplet lättare) Vi utgör då 10^-14 Mol. 1 Mol är ett ofattbart stort tal men väl belagt inom kemin.

Beräknat på förekomsten av atmosfärens gaser och deras molekylvikter går det att räkna fram att (torr) atmosfär har den genomsnittliga molekylvikten 34. Då en ”luftpelare” med 1 cm² bottenyta vid havsytan har massan 1000 gram betyder det 1000/34 ≈ 29.4 Mol gasmolekyler i luftpelaren, 177 * 10²³ enskilda molekyler/atomer. Av dem är ”ynka” 400 miljondelar koldioxid, 7.08 * 10²¹ stycken,

7 080 000 000 000 000 000 000

Det är antalet ”hinder” i form av växthusgasen koldioxid som värmen från mark och hav ska passera på vägen ut i rymden. Hur stor är chansen att en IR-foton med en frekvens som ”tilltalar” koldioxidmolekyler enkelt slipper förbi? Bara en liten del av Jordens värmestrålning går kortaste vägen rakt ut, de övriga passera längre sträckor och fler hinder innan den eventuellt når rymden.

Notera att alla växthusgaser tillsammans ”behåller” värmeenergi som för närvarande ger 33° högre temperatur än utan dem. Så en hel del slipper ut, inte tu tal om det, men mänskligheten ökar antalet hinder.

OT: En grads höjning av temperaturen innebär att Jordens energiupptag ökar 1/33 ≈ 3%? Känns ett temperaturmål om max 2 grader (6% mer lagrad värmeenergi) lika tilltalande som nyss?

---

[1] Alla växthusgaser består av tre eller flera atomer. Fler innebär att antalet möjliga resonansfrekvenser ökar. Asymmetrisk fördelning av interna elektriska laddningar förstärker effekten. Jämfört med koldioxid (CO₂) är metan (CH₃) en långt potentare växthusgas men svavelhexafluorid (SF₆) än mer, 23 900 gånger den för koldioxid, sett över en hundraårstid. Som stabil fluorförening är tiden i atmosfären 800 – 3200 år, till all lycka är mängden liten. Se dess många ”stämgafflar” på bilden nedan, svavelatomen är den i mitten.

[2] Värme är en följd av vibrationer i atomer eller molekyler.

Med squishig menar jag något som på ytan förefaller solitt men vid närmare klämmande inte är det.

Jag koncentrerar min uppmärksamhet på sådant jag kan greppa eller lära mig mer om. Det kommer lite sent i livet men resonerar bra med sådant jag fann intressant under min skol- och universitetstid, framförallt fysik.

Bilden visar något som är välkänt sedan länge men onödigt många med kunskapsbrister rakt av förnekar.

Jag är medveten om att mina inlägg är avtändande och komplicerade att läsa. Där finns inte den enkelhet som kännetecknar texter som vänder sig till ”folk i allmänhet”. Även en läkare kan naturligtvis läsa iForm eller liknande med sina förenklingar, fel och marknadsföring. Men skulle du söka seriös (nåja, se #5 nedan) medicinsk information där? Då hamnar du mer troligt bland tidskrifter som länkar till granskade studier som publiceras i respekterade tidskrifter.

Är dessa nödvändigtvis korrekta? Nej, de bygger på studier med tveksamma krav på signifikans. Av slump kan de generera sökta (önskade?) svar och lända ”forskaren” beröm. En tid. Tyvärr är intresset lågt att försöka replikera sådana studier, bollen är ju redan spelad. Med tiden kommer likafullt sådana felslut i dagen och lyfter glorian av ”forskaren” (se #4 nedan). Märk väl att forskaren inte nödvändigtvis medvetet förvränger resultaten men villkorade forskningsanslag, omedvetet kunskapsunderskott och bristande integritet bidrar.

1. De kan ha berott på svagheter i den eller de underliggande och etablerade teorierna.
2. Den egna hypotesen kanske inte kunde falsifieras med den använda metodiken.
3. Mätningarna var för få, inexakta eller missade en eller flera parametrar som visade sig vara de faktiskt avgörande.
4. I fysik har den vetenskapliga metoden mognat till att försöka falsifiera de egna hypoteserna (för att inte riskera att förlöjligas senare, ex. Pons och Fleischmann). Därför är det kutym att ingående replikera och ifrågasätta i en sådan grad att lekmän häpnar.
5. I läkemedels– och nutritionsbranschen (Squishiga branscher) är det närmast kutym att anse utfall någorlunda signifikanta om risken för slumpmässiga fel är <=1/20. Vid upptäckten av Higgs Boson väntade man att publicera till dess risken för fel i resultatet var lägre än 5-sigma (”5-sigmas corresponds to around a 1 in 3,500,000 chance.” Ämnet är mer komplicerat än så men ger en storleksskillnad på kraven.)
6. I medicinska och liknande sammanhang strävar man efter det som är ”rätt”, det betalar sig bäst. I t.ex. fysik är logiken ständigt närvarande och den säger att det finns oändligt många ”felslut” för varje som inte är fel*. Där går forskningen främst ut på att röja i minfält så att de inte exploderar i ansiktet och efterföljare går genom både snabbare och tryggare.

Till det kommer mängder av skäl du kanske kan mycket mer om, kommentera gärna.

Mycket av det som sprids om klimat på Internätet hävdar att det bygger på ”vetenskapliga studier”. När man börjar borra är det ofta bara en länk till någon annan som leder vidare till en länk… Ofta är de rena klickbeten som leder till eller förbi säljsajter där man kanske handlar något skumt hellre än att söka vidare.

---

*) Varför skriva ”inte fel” istället för rätt? Med hittillsvarande metoder kan vi aldrig vara säkra på att mätvärdena är felfria vilket gör att svaret (det lekmän älskar att kalla ”rätt”) också är behäftat med fel. Det enda rimliga är då att kalla det ”inte fel” givet de hypoteser, teorier och metoder som används och mätningar man gjort.

Intresserade och tillräckligt nördiga kan spendera ett dussin minuter på denna video. Det kan göra dig hälsosamt ifrågasättande inför ”vetenskap” och inse att det som inte ens når de nivåerna med stor sannolikhet är bullshit och ryktesspridning.

När organiskt material bryts ner av mikroorganismer kan två olika kolföreningar bildas. När syre finns tillgängligt (aerob nedbrytning) blir resultatet, logiskt nog, koldioxid. I frånvaro av syre (anaerobt) blir det istället metan.

Båda är växthusgaser men i det korta perspektivet är metan ungefär 25 gånger mer potent. Med tiden oxiderar metan i atmosfären och bildar koldioxid med lång uppehållstid i atmosfären. Koldioxiden tas upp av växtlighet och vatten, likafullt ökar den genomsnittliga nettomängden i atmosfären med säsongsmässiga variationer som syns i Keelingkurvan (finns i andra länken under strecket). Det som tas upp i haven återspeglas i sjunkande pH.

I den numera inte så permanenta permafrosten runt och under Arktiska Oceanen finns mängder av infruset organiskt material samt gasbubblor bundna i sammanpressad is. När detta töar upp startar nedbrytningen och frigör växthusgaser.

---

Metan, en växthusgas vi inte kan behärska

Kol i atmosfären

Hur vi vet att ökningen av atmosfarens koldioxid kommer från fossila källor/