Min hypotes är att vi bygger både insikter och åsikter på förvärvade lärdomar och erfarenheter som modifieras med inflytande från den miljö vi lever i.

• En insikt grundas på fakta som byggs samman i en logiskt sammanhållen helhet.
• En åsikt är (mycket) svagare sammanhållen och påverkas starkt av personliga val eller förutsättningar, t.ex. vilka man umgås med eller tar intryck av. Bländas man av ”eminens*” i något sammanhang är det lätt att bortse från att kejsaren går i slitna underkläder eller är naken.

Bland lekmän (”som folk är mest”) finns stor förvirring om de förändringar i klimatets kortsiktiga uttryck, väder, som pågår runt om oss. I den hittills skonade miljö som Sverige utgör är det lätt att bortse från vad som händer bortom den egna horisonten, man förlitar sig på andra- och tredjehandspåståenden.

Vetenskapliga teorier** ska kunna förklara gjorda observationer och göra förutsägelser om vad som ska ske framöver.

Klimatmodeller byggs på teorier men då blotta antalet och lokala variationer i parametrarna*** är närmast oöverskådligt många blir globala förutsägelser över framtiden osäkra. De som, med rätta, kritiserar klimatmodeller för bristande precision har inte fel men vartefter vetenskapen fortskrider kan och kommer modellerna att förbättras.

Koldioxidhalt i atmosfären under 420 000 år fram till 2007

Antag att de som ifrågasätter ”helhetsmodeller” betraktar en eller flera serier av mätvärden och vad de kan berätta. Kan dessa fakta ignoreras eller tolkas med hjälp av alternativa set av testade hypoteser?

1) Ismassans förändring (minskning) på Grönland

2) Havsisens utbredning minskar i Arktiska Ocenanen

3) Världshavens upptag av koldioxid och sjunkande pH

4) Keelingkurvan

Detta är exempel på sådant som kan tillskrivas att Jordens förutsättningar ändras i rasande takt (sett i långa tidsperspektiv) och absolutvärden.

Till det kommer händelser som är anmärkningsvärda men tillhör tidsskalan ”väder”, t.ex. stora bränder i Alaska, Sibirien och på Grönland(!)

Vilken eller vilka mätbara parametrar eller observationer kan på ett avgörande sätt befästa alternativt påverka din ståndpunkt i klimatdebatten?

---

*) Jag använder ordet eminens i en ironisk ton. De eminenser jag känner har ingen anledning att ta illa vara om det inte används som en piedestal att stå på för att påverka omgivningen utanför sina kompetensområden.

** ) En teori är den mest avancerade och genomfunderade nivån. Den byggs via den vetenskapliga modellen av hypoteser som testas utan att visas vara felaktiga inom hittillsvarande felmarginaler.

Viktigt är att inget kan bevisas vara absolut sant ur vetenskaplig synvinkel. Däremot finns goda förutsättningar att förkasta felaktiga hypoteser. Gradvis eliminerar man de som är fel och avgränsar på så sätt det område där ”sanningen” kan finnas.

***) Verkligheten är ett nät av inbördes beroenden. Rycker du någonstans i ett fisknät som hänger på tork (kanske inte så vanligt numera) kan en våg av rörelser ses långt från platsen. I klimatsammanhang täcker nätet hela Jorden i många lager och interaktionerna är därför många, ofta illa beforskade, till och med hittills okända.

Ref för 1 och 2) För de som uppskattar informationsvärdet i grafik. https://sites.google.com/site/arcticseaicegraphs/

Ref för 3) https://m.youtube.com/watch?v=0oQ_l-1IdOs, https://m.youtube.com/watch?v=dR917nXLEHU och https://m.youtube.com/watch?v=fgBozLCGUHY

Ref för 4) https://scripps.ucsd.edu/programs/keelingcurve/, http://scrippsco2.ucsd.edu/history_legacy/keeling_curve_lessons

Att vara rimligt källkritisk är ett oeftergivligt krav på den som försöker sprida sina åsikter som vore de sanningar. Det är inte helt osannolikt att du sett följande logo spridas av en eller flera i din vänkrets på facebook.

Logo på en fake-sajt

Klicka på bilden för att komma dit och spana vidare. Till höger finns följande lilla ruta som ger ett positivt och pålitligt intryck. Tror du att sajten har med University of Boulder Colorado?

Försök klicka på alternativen Data, Research, News och About. Lyckas du?

Det är en sajt som fiskar lättlurade vetenskapsfientliga som helt saknar källkritik. Oavsett vilka åsikter du har i klimatfrågor, var inte så okritiskt lättlurad som den/de som sprider detta som vore det fakta.

En sanning står dock på sidan “People are becoming more and more stupid, insanely stupid.”

Är du bekant med begreppet våttemperatur (Wet Bulb Temperature)? Hos oss i Sverige och den industrialiserade världen speglar det mest en trivselroll. För växande delar av Jordens befolkning innebär det ett knippe dödliga konsekvenser. Men låt oss börja med vår och andra djurs ämnesomsättning (metabolism).

När vi använder det vi äter tar kroppen hand om matens kolföreningar och bryter ner deras kemiskt bundna energi i allt mindre delar för att till slut ända i ATP, adenosintrifosfat, kroppens minsta växelmynt av energi. Alla dessa steg innebär omvandlingsförluster, värme. När vi sedan utnyttjar dessa ATP sker ytterligare omvandlingar, även de producerar värme.

I en kall eller sval omgivning är detta en tillgång som vi försöker behålla genom diverse kläder. När det börjar bli för varmt tar vi av en del. Vi har i huvudsak två inbyggda kylsystem för att reglera temperaturen.

• Avdunstning genom lungor och hud är mycket effektivt och vattenekonomiskt. Varje liter vatten som avdunstar kan ta med sig 540 kcal.
• Pärlande svettning, däremot, är ett ineffektivt nödkylsystem. I och med att det inte hinner dunsta utan bara rinner av kroppen tar det med sig max 37 kcal per liter vatten, förutsatt att du ersätter det med isvatten.

Kylande avdunstning från hud förutsätter att vattengasens molekyler alls kan lämna huden. Är luften i omgivningen mättad, 100% fukt, finns ingen plats för nya vattenmolekyler de blir tillbakaknuffade av de utanför tillbaka till huden och samlas som svettdroppar.

Om vädret är varmt, fuktigt och vindstilla börjar vi (åtminstone jag) känna obehag när den pärlande svetten blöter ner kläder och handslagen blir klibbiga. Då är det skönt om det fläktar till lite, det känns svalare. Inte för att luften nödvändigtvis är svalare utan för att den sveper bort den allra fuktigaste luften omkring oss och ger plats för effektiv avdunstning.

Här kommer våttemperaturen in. Två (glas)termometrar intill varandra, den ena med en veke kring mätkulan nedstoppad i en behållare med vatten vars temperatur är i balans med omgivningen.

Är luftfuktigheten i omgivningen låg avdunstar vattnet lätt, tar med sig värme och kyler termometern med den fuktiga veken. Är luften mättad eller övermättad med fukt (dimma) sker ingen avdunstning och båda visar lika.

Att varaktigt vistas i en omgivning där båda termometrarna visar 35°C eller mer ger inga möjligheter att kyla bort värmen från kroppens metabolism. Dricka vatten? Fungerar sådär, det krävs 15 gånger mer (is)vatten för att nödkyla jämfört med effektiv osynlig svettning och utandningsluft. Är vattnet man dricker nära omgivningens temperatur hjälper det inte alls. Fortsätter man att dricka för att åtminstone släcka törsten späder man kraftigt ut kroppens begränsade förråd av elektrolyter vilket är akut dödligt om det inte snabbt åtgärdas.

Människor med möjlighet kan gå inomhus och slå på luftkonditionering, men det hjälper inte de svaga i hälsa och resurser. Och de är många där detta redan nu börjar bli problem. Underskott på tjänligt dricksvatten lägger ytterligare sten på bördan.

För den som vill botanisera bland olika sätt att dö av hög värme och luftfuktighet kan jag rekommendera Twenty-Seven Ways a Heat Wave Can Kill You: Deadly Heat in the Era of Climate Change, här några av deras förslag.

Aktuella riskområden (A) och vilka de prognosticerar (B) samt antal dagar med potentiellt dödlig värme per år finns redovisade på dessa kartor.

En logisk följd är att lantbruk som vi känner det samt djurliv kommer att begränsas respektive försvinna där möjligheter att på egen hand begränsa kroppsvärmen upphör under stora delar av året.

Tycker du det är onödigt skrämmande? Det tycker jag också. Minns att värmesommaren 2003 dog 14 800 av värmerelaterade orsaker i Frankrike, sammanlagt 70 000 i Europa, som inte ens finns representerat på någon av kartorna. Framtiden kommer att hantera oss ojämlikt men vetenskapsfientliga drömmare drabbas lika väl som alla andra.

---

Paul Beckwith https://youtu.be/axoIWmB97uw

An adaptability limit to climate change due to heat stress

Vad är ”balans”? Att båda öronen eller sidor av åsikter bidrar med lika styrka? Sitt på en uteservering och konversera med enbart ena örat då det andra är överbelastat av gatuljud? Eller försök balansera info om evolution med en ungjordskreationist

Har man då fysisk alternativt mental ”tinnitus” i tillägg** blir det svårt. En vettig balans förutsätter förmåga/kompetens att värdera informationens absolutvärde och se om den höjer sig över bruset som nästan alltid finns där. Brus på nära håll (bokstavligt såväl som bildligt***) dränker lätt det väsentliga oavsett om det är gatuljud eller pur dumhet.

Den som bländas i trafiken kör kanske på gångaren utan reflexer. När risken för bländning finns brukar jag blunda med ena ögat och ”rädda” mörkerseendet till efter mötet. Prova samma taktik nästa gång bruset tenderar att blända vettet.

Att ”leva med öppna sinnen” låter positivt men innebär risk för korsdrag. Ibland skylls oväntade vetenskapliga upptäckter på forskarens ”öppna sinne” när det egentligen beror på förmåga att dämpa brus och urskilja det väsentliga.

---

*) Balansvågar kan jämföra olika föremåls massor men gör ingen skillnad på deras värde. Sak samma med information, den måste bedömas med ett visst mått av kunskap.

**) Kallas ibland Dunning-Kruger-effekt

***) Den som okritiskt umgås med plattjordare, chem-trails– och homeopatiförespråkare samt konspirationsteoretiker i största allmänhet får ett nedsatt mentalt försvar för orimligheter och suger till sig fler som vore de Wettexdukar. Inget ont om dem men de måste kokas rena med jämna mellanrum.

Givet att vi totalstoppar användning av fossilt kol, lyckas vidmakthålla all växtlighet och absolut inte tillåter vintern att dämpa eller frysa ihjäl den eller använder något till mat för vare sig människor eller djur så är vi inom mindre än 10 år tillbaka på cirka 1960 års koldioxidnivå*. Grov tidsuppskattning via det branta nedåtlutet under växtlighetssäsongen på Keelingkurvan.

Keelingkurvan. Klicka på bilden för vidare info

Klok användning av växtresurser, frigående djur och hänsynsfull vattenhushållning är självklara för att dämpa ökningen av växthusgaser men att det aktivt ska dra ner nuvarande nivåer (nämnvärt) är drömmar.

---

*) Notera att allt ovanför grafiken är dystopisk ironi. Allt under den är, under rådande förhållanden, extremt osannolikt annat än i lokal eller möjligen nationell skala.

Bloggen Ur Min Synvinkel är tänkt att resonera om olika saker som sker omkring oss och varför. Om det är möjligt ska jag försöka se och beskriva ur ett annorlunda perspektiv än de allra vanligaste. Med två ögon och två öron kan vi se och höra lite olika och på det sättet uppleva djup och urskilja nyanser.

För närvarande fylls Ur Min Synvinkel med tankar om den sedan länge pågående förändringen av klimatet. Min plan är att i huvudsak undvika att diskutera politik och liknande, det gör andra bättre. Som i följande video.

The Svensmark Effect is a hypothesis that galactic cosmic rays induce low cloud formation and influence the Earth’s climate. Tests based on recent meteorological observation data only show minute changes in the amounts of galactic cosmic rays and cloud cover, making it hard to prove this theory.

Källa:http://www.kobe-u.ac.jp/research_at_kobe_en/NEWS/news/2019_07_03_01.html

Studien bygger på de extrema förhållanden i anslutning till ett polskifte för 780 000 år som tillät kosmiska strålar att passera genom ett blekt jordmagnetförsvar under lång tid (se nedan). Som ”försvar” för att människan inte har del i klimatförändringar har det ingen relevans. Vid framtida polskiften gäller naturligtvis andra förutsättningar.

Bicentennial-resolution monsoon records from the Chinese Loess Plateau revealed that the summer monsoon (SM) was affected by millennial-scale climate events that occurred before and after the reversal, and that the winter monsoon (WM) intensified independently of SM variations; dust accumulation rates increased, coinciding with a cooling event in Osaka Bay.

Sommarmonsunen påverkades av klimatförändringar som varade i tusenårig skala före och efter polskiftet.

The WM intensification event lasted about 5000 years across an SM peak, during which the Earth’s magnetic dipole field weakened to <25% of its present strength and the GCR flux increased by more than 50%.

Även vintermonsunen intensifierades under cirka 5000 år när den jordmagnetiska fältstyrkan minskade till under 25% av den nuvarande. Då ett intakt Jordmagnetfält avlänkar och ”suger ur” energi ur inkommande laddade partiklar* är det logiskt om flödet av joniserande kosmisk strålning** ökade med mer än 50%

---

*) När laddade partiklar, joner, når det jordmagnetiska fältet börjar de cirkla runt fältlinlerna (bildlikt talat, fysiker skulle uttrycka sig mer precist) De accelereras i en dödsspiral och avger strålning uppdelad i fotoner med lägre energi, det vi ser som draperier av norrsken. Det som når ner till Jorden kan ställa till det i elförsörjningen men inte så ofta. Kraftledningar av olika slag, säkert även matarledningar till tågen, är stora antenner.

**) För nördar: När man började studera strålning från radioaktiva material användes Wilsonkammare, glasbehållare med övermättad vattengas dit man riktade radioaktiviteten. Alfa– och betapartiklar efterlämnade små bubbelspår. Placeras behållaren i ett magnetfält går det att bestämma partiklarnas laddning och energi. Det första genom att se åt vilket håll deras bana kröktes, energin genom att mäta radien på krökningen. Partiklar med hög energi brydde sig inte mycket, de böjdes rätt lite. De med låg energi gjorde små piruetter.

Bildränderna i gamla tjock-TV och oscilloskop byggdes med liknande metoder, elektroners bana mot skärmen kröktes med magnetfält och elektriska fält där kraven på hastighet är höga.

Studien: https://www.nature.com/articles/s41598-019-45466-8

GCR: Galactic Cosmic Rays, kosmisk strålning, SM: Summer Monsoon, WM: Winter Monsoon

I vetenskapligt fientliga kretsar (”klimatförnekare”) hyllas koldioxid och kallas ”livets gas”. Visst, det ingår i ett kretslopp där växter utvinner kol för sina behov och spjälkar bort syre de inte använder. Djur, vilket inkluderar människor, använder detta syre för att utvinna behövlig exergi som finns bundet i matens kolföreningar och återlämnar på så sätt lånad koldioxid. Det är en symbios (samarbete i positiv anda) sedan mycket lång tid och på nivåer båda lägren anpassat sig till.

Att öka koldioxidhalten i atmosfären känns tilltalande då ”mer näring ger större skördar” vilket kan visas i mindre skala.

• I högavkastande växthus används koldioxidgödning för att öka skördarna.
• Vi använde koldioxidgödning i dedikerade växtakvarier. Snabbväxande plantor som elodea och cabomba formligen sprutade syrebubblor.
• De som intresserar sig för krukväxter och ofta pratar (och andas ut koldioxidberikad luft) med dem sägs se bättre tillväxt. (Fler faktorer kan tillkomma)

I alla dessa sammanhang finns alltid något näringsämne som är den mest begränsade faktorn, i Sverige är det nog kväve, i andra delar av världen är vattenbrist ofta begränsningen.

I växthus med koldioxidgödning är det förhållandevis enkelt att tillföra konstgödning och vatten, men hur sker det på friland? Konstgödning och bevattning där möjligheter finns är naturliga svar men vad händer där sådana resurser saknas?

Sahara är naturligtvis ett svårt område att försörja med vatten men det finns andra områden där sannolikheten för framtida vattenbrist, åtminstone för odlingsändamål, är överhängande. Under åtta av USA:s stater, South Dakota, Nebraska, Wyoming, Colorado, Kansas, Oklahoma, New Mexico och Texas, sträcker sig Ogallala aquifer, en gigantisk grundvattenkälla som utnyttjas för både dricksvatten och bevattning. Om och när den töms beräknas det ta 6000 år att återfylla den med naturlig vattentillförsel. Utan rimliga möjligheter att bevattna marken kommer den naturligtvis att torka ut. Riktigt torr mark har dålig förmåga att suga till sig de häftiga regn som drabbat området (Great Plains) på senare år och visar att även översvämningar ett problem.

Bilden visar effekten av bevattning ur Ogalalla-aquiferen (Klicka för detaljer)

Vetenskapsfientligt anstrukna tittar gärna tillbaka i tiden, om det är hundratals, tusentals eller hundratusentals år beror på behov av argument. Inget fel i det men fråga är om de ens känner till Ogallala eller dess möjliga öde redan några tiotals år framåt? Fler sådana dystopiska exempel finns.

Defaultläget bland de som bestrider människans betydelse i klimatförändringar är att växthusgaserna inte spelar någon roll för Jordens inlagring av termisk energi och att den ökande koldioxidhalten bara är av godo. Hur påverkas du och dina närmaste inklusive resten av världen när verkligheten hinner ifatt dessa kunskapsmässiga eftersläntrare?

”The increasingly inter-connected global food system is becoming more vulnerable to production shocks owing to increasing global mean temperatures and more frequent climate extremes. Little is known, however, about the actual risks of multiple breadbasket failure due to extreme weather events.

Man undersöker risken för att den ökande globala medeltemperaturen ska förorsaka samtidiga minskningar (production shocks) över vida områden.

Motivated by the Paris Climate Agreement, this paper quantifies spatial risks to global agriculture in 1.5 and 2 °C warmer worlds. This paper focuses on climate risks posed to three major crops – wheat, soybean and maize – in five major global food producing areas.

Fokus ligger på tre dominerande grödor, vete, soja och majs.

Climate data from the atmosphere-only HadAM3P model as part of the “Half a degree Additional warming, Prognosis and Projected Impacts” (HAPPI) experiment are used to analyse the risks of climatic extreme events. Using the copula methodology, the risks of simultaneous crop failure in multiple breadbaskets are investigated.

Projected losses do not scale linearly with global warming increases between 1.5 and 2 °C Global Mean Temperature (GMT). In general, whilst the differences in yield at 1.5 versus 2 °C are significant they are not as large as the difference between 1.5 °C and the historical baseline which corresponds to 0.85 °C above pre-industrial GMT.

Beräknade minskningar av skördeutfall är inte linjärt mellan 1.5 och 2 graders global medeltemperaturökning (GMT) och är inte lika lika stor som från studiens utgångsnivå (0.85 grader över förindustriell GMT)

Risks of simultaneous crop failure, however, do increase disproportionately between 1.5 and 2 °C, so surpassing the 1.5 °C threshold will represent a threat to global food security. For maize, risks of multiple breadbasket failures increase the most, from 6% to 40% at 1.5 to 54% at 2 °C warming.

Risken för samtidigt nedgång i skördeutfall ökar oproportionerligt över +1.5 grader GMT vilket är ett hot mot del globala matförsörjningen. För majs ökar risken för samtidiga skördeminskningar över flera stora områden allra mest, från 6-40% vid +1.5 grader GMT till 54% vid +2 grader GMT

In relative terms, the highest simultaneous climate risk increase between the two warming scenarios was found for wheat (40%), followed by maize (35%) and soybean (23%).

Risken för mer lokala skördeutfall mellan +1.5 och +2 grader GMT är 40% för vete, majs 35% och soja 23%.

Looking at the impacts on agricultural production, we show that limiting global warming to 1.5 °C would avoid production losses of up to 2753 million (161,000, 265,000) tonnes maize (wheat, soybean) in the global breadbaskets and would reduce the risk of simultaneous crop failure by 26%, 28% and 19% respectively.”

Vad gäller dessa grödor kan en målsättning att hålla GMT till max +1.5 grader minska risker för samtidiga vida spridda minskningar av skördar minska med 26% för majs, 28% för vete och 19% för soja.

Källa till alla citaten: Abstract https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0308521X18307674?via%3Dihub

Alla växthusgaser består av tre eller flera kovalent bundna atomer som kan röra sig sinsemellan i komplicerade mönster och fungerar lite som en flerarmad stämgafflel stämd i ett antal olika ”toner”. En sådan stämgaffel aktiveras av fotoner med rätt frekvenser (proportionellt till dess energi och våglängd^-1) och sänder vidare i en slumpartad riktning. Växthusgasernas molekyler är i sin helhet elektriskt neutrala men när de vibrerar kommer acceleration av de ingående atomernas laddningar att skapa varierande elektriska fält och därmed fotoner.

En IR-foton som stöter på en eller flera lämpliga växthusgas(er) kan studsa hit och dit tusentals gånger eller fler innan den återvänder till eller eventuellt lämnar Jorden för att fortsätta ut i det stora okända där den lämnar sitt bidrag till bakgrundsstrålningen [1]. Med en myriad sådana hinder är det sannolikt att IR-fotonen återvänder till Jorden och ger oss värme.

Jordens medeltemperatur utan vatten och atmosfär skulle vara ungefär densamma som Månens, -18 grader Celsius. Lägger vi till kväve, syre och argon som tillsammans utgör 99.9% av atmosfären skulle det knappt [2] bli någon skillnad. De har inte egenskaper som krävs för att vara en växthusgas.

Jordens nuvarande medeltemperatur är cirka +15 grader Celsius och skillnaden på 33 grader beror på atmosfärens innehåll av ”IR-stämgafflar”. Många av dem reagerar på samma eller tillräckligt lika IR-frekvenser för att samarbeta i detta Pin-Ball-spel medan andra utgör unika hinder. Bilden nedan ger en översikt av inkommande solljus, absorption i atmosfären och utgående IR-strålning (värme).

• De heldragna linjerna representerar teoretiska värden från svartkroppsstrålning (Länk till tidigare artikel). Jo, faktiskt, både Solen och Jorden kan initialt approximeras som svarta kroppar i detta sammanhang.
• Rayleigh-spridningen i nedersta diagrammet märker du med egna ögon, den sprider ljuset, gör himlen vackert blå och ger ljus även i skuggor där direkt solljus inte når.
• Du ser små dippar i högra delen (långvågiga) delen av det synliga området. Det och de djupa dipparna i resten av det röda i diagrammet beror sannolikt på en mix av reflektion och växthuseffekter, fördelningen dem emellan känner jag inte till. Energin i absorberad solstrålning kan inte försvinna, bara reflekteras eller omvandlas/fördelas till lägre nivåer av energi och alla sådana hamnar förr eller senare som energigles värme.
• Andra diagrammet uppifrån visar atmosfärens summerade hinder för elektromagnetisk strålning fördelat på olika frekvensområden.. Dess toppar matchar frekvenserna i övre diagrammet och höjderna representerar graden av hinder. De toppar som når längst upp (100%) utgör blockeringar och är de som i huvudsak står för ”mängden” växthuseffekt.
• De följande 5 smala diagrammen visar olika växthusgasers bidrag till helheten.
• Märk att alla dippar och toppar har lutande sidor. Det beror på att de ”stämgaffeleffekter” jag jämfört med inte är väldefinierade och tvära, något som i radiosammanhang beskrivs med Q-värde [3]. Ökar man koncentrationen av en växthusgas kommer därför dess inverkan att öka beroende på att de initialt små effekterna av deras flanker hamnar högre upp, lite som att en konisk plugg fyller ut ett hål när man driver in den.

---

[1] Bakgrundsstrålningen kommer från alla håll, inte från någon stjärna eller annan lysande kropp. Är du tillräckligt gammal för att ha sett ”myrornas krig” på en analog TV så kommer någon procent av handlingen från bakgrundsstrålningen.

[2] Jo, en viss skillnad skulle det bli. När UV-C från Solen träffar syrgasen (O₂) på hög höjd kan en liten del omvandlas till ozon (O₃) som har växthuseffekt.

[3] Avstämda kretsar i radioapparater består av kondensatorer och induktorer (spolar) Med dem kan man skapa kretsar som reagerar på en resonansfrekvens som man vill framhäva eller undertrycka. Man kan inte undvika resistansen (likströmsmotståndet) i en sådan krets. Den gör kretsen lite oprecis, det sänker dess urvalsförmåga, Q-värdet.

Nördkunskap 1: En onödigt hög selektionsförmåga begränsar ljudkvaliteten, i de flesta sammanhang ingen fördel. Vid radiokommunikation där ljudkvaliteten är underordnad överföringsförmågan används en teknik som kallas SSB (Single Side Band) där man i princip bara sänder ena halvan av ett redan begränsat frekvenssving och på goda grunder antar att den andra är tillräckligt lika.

Nördkunskap 2: Penzias och Wilson byggde 1964 en avancerad styrbar antenn med en högkänslig mottagare för att studera radiostrålning från rymden. De kunde för liv och pina inte bli kvitt ett irriterande ”brus” som störde dem. Bland annat städade de antennens inre från träck från duvor som gärna häckade därinne. Till slut uppdagades det att det kom från bakgrundsstrålningen som andra redan förutspått skulle finnas.

Antennen i Holmdel för studier av radiostrålning från rymden

Bland fotoner från Solen finns några med hög till mycket hög energi, UV-A, UV-B och UV-C. De två första ger oss solbränna, UV-B även vissa strålskador medan UV-C är direkt skadligt.

Deras inkommande energinivåer tillräckligt höga för att börja excitera åtkomliga elektroner i atmosfären, UV-C gör, under vissa förutsättningar, en liten andel syre till ozon (O₃), även det en växthusgas. Atmosfären fungerar som ett filter som blir svårpasserat för den högfrekventa UV-strålningen. Ozon på hög höjd, ozonlagret, har lite luriga egenskaper, särskilt runt Sydpolsområdet, Antarktis med omnejd.

Ett annat filter för inkommande solstrålning är vatten i form av iskristaller eller moln. De fungerar som mer eller mindre effektiva speglar som reflekterar en hel del av inkommande strålning innan den ens når jordytan. Naturligtvis har du upplevt hur ett förbipasserande moln dämpar den gassande solen. Inte all solstrålning som träffar molnen reflekteras, en del stannar kvar där, höjer dess och omgivningens temperatur så mer vatten potentiellt kan ”rymmas”* givet att det finns avdunstning från mark eller vatten.

---

*) Mängden vattengas/moln i atmosfären är temperaturberoende. Kyla sänker och värme ökar den potentiella mängden. En följd är att Antarktis (”Sydpolens”) inre till stor del är en öken trots det tjocka istäcket. Fundera gärna över hur ev. avsmältning av det istäcket ska ersättas och hur lång tid det tar. Jag talar inte om kraftig avsmältning, det räcker med centimeterskala.